Stålexport Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stålexport

1. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen initierade projektet och 1975 togs det första spadtaget för utbyggnaden av industriministern Anna-Greta Leijon i sällskap av bland andra NJA-chefen John Olof Edström och landshövdingen Ragnar Lassinantti. Då hade emellertid konjunkturen börjat vända neråt, främst till följd av oljekrisen och under år 1976 förvärrades krisen. Den svenska stålindustrin hamnade i sin djupaste kris sedan 1920-talet och produktionen minskade kraftigt. Den svenska stålexporten reducerades kraftigt, bland annat eftersom stål tillverkades billigare i andra länder. Även inom Sverige kom efterfrågan på stål att krympa när varvsindustrin växlade ned, verkstadsindustrin inte längre växte och bostadsbyggandet minskade. Hösten 1976 beslöt styrelsen i Norrbottens Järnverk AB att projektet med Stålverk 80 skulle skjutas på framtiden. Det återupptogs aldrig, och har sedan dess i medierna blivit föremål för en omfattande debatt, ibland taget i försvar och ibland använt som skällsord. (källa)
2. Farrel var ursprungligen järnarbetare, och gjorde sig känd som en framgångsrik organisatör av den amerikanska stålexporten, framför allt 1903-11, då han var chef för US Steel products export company. Farrell var en av ledarna för US Steel Corporation. (källa)
3. Wahlberg hade en mängd officiella och enskilda uppdrag. Han var bland annat huvudredaktör och ansvarig utgivare av "Jernkontorets annaler" 1900–1903, kommissarie för svenska järn- och gruvutställningen vid världsutställningen i Paris 1900, ledamot av kommittén för högre tekniska undervisningen (1906–1908), av nämnden för bedömande av förslag till en ny teknisk högskola (1911), av kungliga kommittén för Kommerskollegiets omorganisation (1908–1914), ordförande i kommittén angående organisation av Statens provningsanstalt (1917), av kungliga malmkommissionen (från 1914), av Statens industrikommission (från 1914), av krigsmaterielkommissionen (från 1915) och ekonomiska beredskapskommission (1915–1917), chef för handelskommissionens malmexportbyrå (1918–1919), delegerad vid Sveriges förhandlingar med England angående handelspolitiska förhållanden under världskriget 1915, vid förhandlingarna om handelsutbyte mellan Sverige, Norge och Danmark 1917, sakkunnig åt delegerade vid Sveriges förhandlingar i Berlin angående handelspolitiska förhållanden 1918, delegerad för Jernkontoret vid förhandlingar i London angående svenska järn- och stålexporten samma år, ledamot i styrelsen för Kungliga Tekniska högskolan, ordförande i styrelsen för Sveriges teknisk-industriella skiljedomsinstitut, ledamot av styrelsen för Internationaler Verband für die Materialprüfung der Technik 1897–1905, ordförande i Svenska brukstjänstemannaföreningen 1909–1917 (hedersledamot 1917), ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien (1919). Dessutom var han ledamot av en mängd bruks- och andra bolagsstyrelser. (källa)