Stödmur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stödmur

1. Bron är 600 meter mellan övergångskonstruktionerna (de som rör sig när temperaturen varierar och som man märker när man kör över bron) och 620 meter med stödmurarna inräknade. Den förstnämnda längden anges på en skylt vid brofästet, men den senare är den officiella längden. (källa)
2. I sydvästra hörnet av parken finns en dold nergång till Katarinabergets skyddsrum. Allt som syns är ett ventilationsrör på gräsmattan och ett luftgaller samt skyddsrumsskylten på stödmuren vid Svartensgatan. (källa)
3. De tidigast omtalade allmänningsbrunnarna fanns bland annat vid Svartmangatan (1426), Trädgårdsgatan (1441) och Brunnsgränd (1450). Brunnsgränden har fått sitt namn efter torgbrunnen som på 1400-talets mitt låg vid dåvarande Fiskartorget och fanns kvar till början av 1800-talet. Därefter placerades en brunn med brunnshus mot stödmuren för Köpmantorget. Nuvarande brunn i förlängningen av Brunnsgränden vid Österlånggatan (under Köpmantorget) har dock inget med den tidigare torgbrunnen att göra utan är en prydnadsfontän som anlades 1912 som en del av den stora skulpturen Sankt Göran och draken. (källa)
4. Västra muren (hebreiska: הכותל המערבי, HaKotel HaMa'aravi) i Jerusalem är en del av tempelbergets stödmur. Tidigare kallades muren ofta Klagomuren, men det är en kristen beteckning. Platsen är helig för judar och muslimer och besöks av människor från hela världen. (källa)
5. En mur består av på varandra i skikt lagda regelmässigt ordnade stenar. Murens styrka beror på murens tjocklek i förhållande till längd och höjd, stenarnas form, tyngd, täthet, hårdhet, porositet och hur de läggs i murförband samt eventuellt murbruks egenskaper. Murar kan till sin funktion ha olika uppgifter, till exempel utgöra stödmur eller beklädnadsmur (skalmur). En bärande mur kan vara hålmur eller massivmur. Murar som bär upp valv kallas för vederlagsmurar. En mur av rätvinkliga stenar och genomgående skift kallas kvadermur. Saknar muren genomgående skift kallas den rubbelmur. (källa)
6. Förutom huvudinfarten finns flera inrymningsvägar via trappor, några är förseglade och öppnas först i akut läge, en av dem döljer sig exempelvis under gräsmattan i kyrkogårdens södra del. En annan gömmer sig bakom några större träportar i kyrkogårdens stödmur mittemot Kammakargatan 10, där flera breda trapplopp leder ner i djupet. Enligt då gällande dimensioneringsberäkning (0,75 m²/person) kunde i krigsfall cirka 10 000 personer söka skydd här. (källa)
7. På senhösten 2012 började en fast fyrstolslift att prioriteras eftersom förutsättningarna att få plats med en dalstation till en expresslift (plus både liftkö och en flytande transportgenomfart) på den smala Fjällgårdsplatån hade väckt tveksamheter, men medan detaljplanen var inlämnad föreslogs att dels spränga och schakta bort ena hörnet till nedfarten Snobbrännan men också vidare anlägga en stödmur i betong till stationen och köfållan – som öppnade för återinförd expressliftsatsning (först fyrstols men blev till slut sexstols) – vilken byggdes under sommaren 2013, för nästan 5 miljoner kronor, innan liftens dalstation påbörjades. (källa)
8. Byggnadssten är sten som bryts ur berggrunden och används för byggnader och anläggningar. I byggnader förekommer natursten i husfasader, golv, trappor samt inredningsdetaljer som köksbänkar och öppna spisar. Inom anläggningsarbeten förekommer natursten i broar, kajer, stödmurar och gatubeläggningar. (källa)
9. Den sydvästra sluttningen ner mot Årstaviken bebyggdes på 1920-talet med kolonistugor som heter numera Koloniområde Norra Tantolunden, Koloniområde Södra Tantolunden och Koloniområde Tanto Mindre. För att lindra livsmedelsbristen under första världskrigets nödår upplät Stockholms Stad Tantoområdet till enskilda odlare. Många av dem arbetade vid sockerbruket i grannskapet. Placeringen i södersluttningen mer mot Årstaviken lovade goda odlingsresultat. Den branta terrängen krävde dock att man var tvungen att anlägga stödmurar och bygga terrasser. (källa)
10. Under många decennier var Södergatan ett hål i stadsbilden med sina osammanhängande slänter, stödmurar och stålspont. Diket kallades ibland skämtsamt för "Vättern", eftersom det ligger mellan kvarteren Östergötland och Västergötland. Först med invigningen av Söderleden respektive Söderledstunneln försvann diket och stadskvarteren på tunneln kunde återställas. (källa)