Subjektsform Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet subjektsform

1. För "tre kasus" tittar man förutom på substantiven också på personliga pronomen – som har särskilda objektsformer. De personliga pronomen har då, precis som substantiven, nominativ (i subjektsformerna "jag", "du" och "han"/"hon"/"den"/"det" samt pluralisformerna "vi", "ni" och "de") och genitivform i de possessiva pronomina ("min", "din", "hans"/"hennes"/"dess", etc.), men slutligen räknar man även objektsformerna ("mig", "dig" etc) som "objektskasus" och får ett tredje kasus utöver de två man redan hade från substantiven. Ståndpunkten för "två kasus" bygger på att de personliga pronomina inte böräknas eftersom de är så få. (källa)
2. Skribenten är i detta fall medveten om att det som i talspråket uttalas "dom" inte skrivs på det sättet, men misslyckas med att skilja mellan objektsformen "dem" och subjektsformen "de". Rätt: Vi ringde cateringfirman och bad dem komma till lokalen och de sa att de skulle komma om cirka 10 minuter. (källa)
3. I svenskan har personliga pronomen tre kasusliknande former: subjektsform, objektsform och genitivform. Subjekts- och objektsformen används när ett pronomen står som subjekt respektive objekt i satsen. De har plural- och singularformer, som anger om det representerade är en eller flera. Pronomen som uttrycker ägande (mitt, deras) räknas vanligen inte som personliga pronomen utan som possessiva pronomen, eftersom de ofta är tydligt bundna till det ägda och kongruensböjs likt en bestämd artikel eller ett adjektiv. Personliga pronomen i svenskan omfattas av två grammatiska genus. Han och hon omfattas dessutom av maskulint respektive feminint sexus, semantiskt genus. (källa)
4. Om det bara står en nominalfras, infinitivfras eller bisats som inte är böjd i objektsform bredvid det finita verbet är den subjekt. I annat fall kan man ersätta olika satsdelar med ett personligt pronomen. Subjektet skall vara i subjektsform (han, hon, de). Ett pronomen som står i objektsform (honom, henne, dem) kan inte utgöra subjekt. En semantisk metod att finna subjektet är att ställa sig frågan: "Vem utför handlingen i det som beskrivs i satsens predikat?" ("Vem är det som gör något i meningen?") Detta fungerar dock bara för aktiva konstruktioner, och testet kan vara vanskligt i vissa sammanhang. (källa)