Suffix Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet suffix

1. Ca 10–15 procent av vuxna i den utvecklade världen har gallsten. Kvinnor har oftare stenar än män och stenar förekommer oftare bland dem som är över 40 år. Vissa etniska grupper drabbas oftare, till exempel drabbas 48 procent av amerikanska indianer av gallsten. Bland dem med stenar, drabbas 1–4 procent av gallstensanfall per år. Bland dem som får gallstensanfall kommer cirka 20 procent att utan behandling utveckla akut kolecystit. Resultatet och prognosen vid borttagen gallblåsa är i regel goda. Utan behandling kan tillståndet övergå till kronisk kolecystit. Ordet kolecystit kommer från grekiskan, cholecyst- betyder "galla" och -it som suffix åsyftar "inflammation". (källa)
2. De vanligaste hybridorden i svenska och andra europeiska språk är sammansättningar mellan en latinsk del och en grekisk del. Många prefix (förled), suffix (efterled) och ordstammar som används i svenska och andra språk är av grekiskt eller latinskt ursprung, och kombineras ofta fritt. (källa)
3. Ordet journal är från mitten 1300-talet, "bok med kyrkans tjänster", från engelsk-franska jurnal, '"en dag", ursprungligen från fornfranska jornel, "dag, tid, dagens arbete". Det fanns också som adjektiv/adverb i betydelsen "dagligen, varje dag", vilket hämtats från sena latinets diurnalis, "daglig" (se diurnal och latinets dies, "dag"). Betydelsen "bok för inventeringar och dagliga räkenskaper" är från sent 1400-tal. Betydelsen "personlig dagbok" finns i 1300-talets franska. Innebörden "daglig publikation" finns dokumenterad från 1728. -ist är ett agentadverbial-substantiverat suffix för att indikera efterlevnad av en viss doktrin eller sedvänja, det kommer från franska -iste och direkt från latinets -ista, från grekiska -istes ursprungligen agentadverbiala suffixet -tes. (källa)
4. Jr. (suffix) – ett namntillägg som används när far och son har samma förnamn. (källa)
5. När svenska adjektiv och adverb kompareras görs detta med ändelserna -(a)re och -(a)st eller genom tillägg av mer/mera för komparativ och mest för superlativ. I vissa fall förekommer omljud (till exempel i ung - yngre - yngst och lång - längre - längst) och i ett fåtal fall innehåller komparationen suppletiv böjning (till exempel bra - bättre - bäst och liten/lilla/små - mindre - minst). För verbparticip och vissa andra typer av adjektiv används framförställt "mer" och "mest" i stället för suffix för att uttrycka komparationsgraderna (skadad - mer skadad - mest skadad). Dessa sammansatta former kallas analytiska eller perifrastiska. Vissa ord kan, av semantiska skäl, bli komiska vid komparation, till exempel ordet "död", även om det är fullt möjligt att använda "dödare" i symbolisk eller överförd bemärkelse. (källa)
6. Adjektiviska ord (adjektiv, particip, possessiva pronomen samt vissa räkneord) och artiklar kongruensböjs ofta efter egenskaper som genus, klass, numerus, kasus, species och artikel hos de substantiv eller pronomen som de beskriver eller preciserar. Kongruens hos adjektiv är vanligast i språk där adjektiviska ord i attributställning placeras efter huvudordet (och kongruenskategoriernas affix är suffix). Böjning förekommer också för adjektivistiska ord som predikatsfyllnad. (källa)
7. Konsonantgrupper finns naturligt i svenskan med maximalt tre konsonanter i rad. I ords början är det första ljudet i samtliga fall en frikativa, ett s: språk, sträng, spricka, etc. När konsonantgruppen förekommer genom tillförandet av suffix kan konsonantgruppen dock bli längre. I "Herbstskts" har språkvetaren Adolf Noreen hittat åtta i rad. Det är efternamnet Herbst följt av adjektivsuffixet -sk, sedan neutrum -t, och slutligen genitiv -s. (källa)
8. Termen encyklopedi kommer från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning" eller "kunskaper som formar en krets", i betydelsen "allmänbildning". Variant av paideia (παιδεία), finns i betydelsen "utbildningen, uppfödningen, av ett barn". Först under 1700-talet började termen "encyklopedi" användes för att benämna de kunskapssamlingar som idag förknippas med ordet. Därefter har många uppslagsverk internationellt sett använt -pedi eller -pedia som ett suffix för att ange att verket är en encyklopedi. (källa)
9. Levin - en rysk variation, även Levine eller Lavine (uttalat \le-°vi-n\ och rimmar på "ravin" eller i en del fall, amerikaniserat som \lö-°vajn\ och rimmar på engelska "divine") och Lewin en polsk variation. Ibland kompletterat med det tyska 'thal' (dal) till Levinthal eller Leventhal och -sohn och -son till Levinson eller Levinsohn som ett patronym, och med slaviskt -ski och -sky suffix Levinski, Levinsky, Lewinski och Lewinsky ('e'et ofta ersatt med 'a' i tyska områden). (källa)
10. Metonymi (av gr. μετωνυμία, metōnymía, "byte av namn", av μετά, "metá", "efter, bortom" samt -ωνυμία, "-ōnymía", ett suffix) är en stilfigur som bygger på en närhet mellan det använda uttrycket och det som betecknas. Man säger till exempel Bryssel för EU-administrationen: "Bryssel tvekar om stöd till bönderna". Metonymi betyder i själva verket "namnbyte" , till exempel "flaskan" istället för "alkohol", som då kallas en metonym. (källa)