Sugande Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder sugande, varianter, uttal och böjningar av sugande

Sugande synonym, annat ord för sugande, vad betyder sugande, förklaring, uttal och böjningar av sugande.

Vad betyder och hur uttalas sugande

Sugande uttalas sug|ande oböjligt och är ett adjektiv.

Sugande betyder:

Ordformer av sugande

Böjning (i positiv) sugande en/ett/den/det/de ~ + subst.

Sugande är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Andra språk

Sugande på Engelska

  • sucking

Hur används ordet sugande

  1. Ordningen djurlöss har traditionellt brukat uppdelas i två underordningar, Fågellöss (Mallophaga) och Äkta löss (Anoplura). Främsta skillnaden är att fågellössen har bitande mundelar, medan de äkta lössen har sugande mundelar. De engelska namnen "chewing lice" respektive "sucking lice" syftar på det. Mallophagerna lever mest på fåglar, men vissa arter förekommer på däggdjur. De livnär sig mest på hudavfall, fjädrar och hår, men vissa arter gnager i huden och kan suga blod. Anoplurerna lever endast på däggdjur och är uteslutande blodsugare. I äldre litteratur räknas Mallophaga och Anoplura ofta som två skilda ordningar. (källa)
  2. Hektografen använder en gelatinmassa som suger upp färg (anilin) från ett original på lätt sugande papper som ger ett spegelvänt avtryck i massan. Tryckningen görs genom att man pressar pappersark ett och ett mot massan. Papperet suger då upp lite av den skrift som lagrats i gelatinmassan. För att man ska få så många tydliga kopior som möjligt bör avdragspapperen vara glättade, så att de inte suger åt sig mer bläck från gelatinmassan änödvändigt. (källa)
  3. Imma är ett fenomen som uppkommer då varm fuktig luft kyls av. Då varmluften blir kall kondenserar den till små vattendroppar. Om dessa droppar sedan fastnar på till exempel ett kallt föremål, bildas det ett skikt av imma. Är föremålet i fråga riktigt kallt fryser imman till ett frostskikt. Vattnets ångtryck är beroende av temperaturen och imma syns bäst på blanka ytor, men kan uppstå på de flesta underlag. På sugande ytor upptas imman upp av materialet. (källa)
  4. Bromsar är kraftigt byggda och har ett stort huvud och stora, skimrande fasettögon. Mundelarna är stickande och sugande. Beroende på art varierar längden från 6 till 30 mm. De är snabba flygare och fäbromsen kan komma upp i en hastighet av 60 km/h. (källa)
  5. Krusbärskvalster förökar sig genom partenogenes och ingen hane av arten har observerats. Äggen läggs under trädens bark, i asfaltssprickor eller mellanväggar i hus och kläcks tidigt på våren, när temperaturen överstiger 7 °C. När temperaturen stiger ytterligare, företrädesvis på väggar i syd- eller västläge, kan kvalstren röra sig med relativt snabb hastighet. De juvenila kvalstren genomgår tre ömsningar innan de är fullvuxna, och det är oftast under dessa perioder man ser de stora mängder kvalster på väggar och i fönster som är ett av artens signum i bebyggelse, tillsammans med de adulta kvalstrens vandring för äggläggning. Kvalstren hinner ofta med en förökningsperiod på våren innan de dör eller går i estivation (sommardvala), för att sedan föröka sig igen på hösten. Krusbärslvalster livnär sig på att med sugande mundelar tillgodogöra sig näring från växter. De trivs på flera olika värdväxter, inte minst på kaprifol, men också bland annat olika arter av gräs, klöver och trädgårdsväxter. (källa)
  6. Bärfisar är en stor grupp av insekter som har fått sitt namn efter att en del arter sprutar ut en obehagligt luktande vätska för att skrämma bort rovdjur. Den stickande odören kommer av att vätskan innehåller små spår av cyanider. Bärfisar har också en mycket rörlig sugsnabel med stickande och sugande mundelar som de använder till att äta med och långa, känsliga antenner som är ledade i fem segment. Kroppen är oftast ganska platt och ryggskölden är tydligt fyrdelad. Färgerna varierar mycket beroende på art, men många bärfisar, särskilt i tropikerna, är klart färgade i rött, blått och grönt. Längre norrut är de flesta arter mest bruna eller gröna. De varierar i storlek, från ungefär 5 till 45 mm. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.