Vad betyder och hur uttalas sunnit
Sunnit uttalas sunn|it [-i´t] -en -er.
Sunnit betyder person som tillhör riktning inom islam.
Ordformer och varianter av sunnit
Singular
- sunnit
- obestämd grundform
- sunnits
- obestämd genitiv
- sunniten
- bestämd grundform
- sunnitens
- bestämd genitiv
Plural
- sunniter
- obestämd grundform
- sunniters
- obestämd genitiv
- sunniterna
- bestämd grundform
- sunniternas
- bestämd genitiv
Sunnit är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sunnit
Imamer som i särskild mening andliga ledare kallas också de första muslimska århundradenas korantolkare och rättslärda, vilka motsvarar den kristna kyrkans patres ("kyrkofäder"). Dessa indelas efter sin rang i sju klasser, av vilka den första består blott av de fyra stora imamerna, Abu Hanifa (död 767), Malik Ibn Anas (död 795), Ash-Shāfi‘ī (död 819) och Ibn Hanbal (död 855), vilka stiftade var sin av det sunnitiska islams fyra ortodoxa rättsskolor. Till någon av dessa måste varje rättrogen sunnit höra. Hanafiternas rättsskola är den härskande bland turkar och tatarer samt muslimerna i Pakistan, malikiternas i norra Afrika med undantag av vissa delar av Egypten, shafiternas i större delen av Egypten och dessutom i Sydarabien och Indonesien. Hanbaliternas rättsskola, den mest fanatiska, var förr allmän i Mesopotamien, Syrien och Palestina, men har från och med osmanernas uppträdande på 1400-talet mer och mer undanträngts av den hanafitiska riktningen och praktiseras numera i stort sett bara i Saudiarabien.
Jafar as-Sadiq (lärare till sunniternas imamer hanafi, hanbali, shafi och malaki, död 765).
