Svältgräns Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet svältgräns

1. Relativ fattigdom ser till skillnaderna mellan olika grupper eller genomsnittsindivider i ett samhälle. Genom att använda begreppet relativ fattigdom blir det lättare att uppskatta den fattigdom som inte direkt berör en svältgräns, men även hur fattigdomen i ett samhälle utvecklas, trots att medborgarnas absoluta fattigdom minskar, kan den relativa fattigdomen öka, genom exempelvis större löneskillnader något som kan mätas genom en jämförelse mellan olika inkomstgrupper. (källa)
2. Vi följer inte bara Arvid, utan ett flertal andra romanfigurer. Alla är de unga, bohemiska, filosofiska revoltörer, men med olika livsideal. Ett av bokens huvudteman är att visa hur de lyckas eller misslyckas beroende på deras ideal. Många lever på svältgränsen, solidariskt uppehållande livhanken med sporadiska inkomster, växlar och pantbelåning av de få ägodelarna. Vi träffar till exempel Ygberg, en filosof som ställd inför svältdöden resignerar och tar de jobb Arvid tackat nej till, Sellén, en målare som efter stor möda äntligen får erkännande, Olle Montanus, en bildhuggare tillika filosof som slutar med sitt dagliga jobb för att just leva som en filosof, och Struve, en person inom den konservativa tidningen "Gråkappan". Trots att Arvid och Struve är rena motsatser (Arvid är socialist, medan Struve är konservativ och egoistisk), hjälper de varandra. Detta är en av Röda rummets många paradoxala vridningar. (källa)
3. Under 1990-talet gjorde delar av försvarsmakten flera gånger uppror, och en panafrikansk fredsstyrka sattes in 1997 för att övervaka vapenvilan. Läget har dock fortsatt varit oroligt och explosivt, med ett flertal rebellgrupper som strider inbördes om landets rika naturtillgångar. Många lever på svältgränsen och situationen har beskrivits (2019) som den nästörsta pågående humanitära katastrofen i världen efter den i Somalia. (källa)
4. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna anger artikel 16 att "fullvuxna män och kvinnor" har rätt att "ingå äktenskap och bilda familj". Antal barn, det vill säga storlek på familj, preciseras inte. Sarah Conly, forskare inom ämnet miljöetik, argumenterar för att föräldrar idag inte kan hävda en särskild rättighet att skaffa mer än ett barn. Utgångspunkten är den allvarliga miljösituationen på jorden just nu, och framgent, Conly skuldbelägger inte de som tidigare fått mer än ett barn. Vi försöker hejda global konsumtionsökning, men med oklar framgång, varför vi nu även måste försöka reducera folkökningen, framhåller Conly. Hon menar att en rätt till mer än ett barn inte kan vara en basal rättighet, såsom rättigheten till tillräcklig mat och utbildning (och även om basal rätt till mat ovan svältgränsen finns, så kan vi inte kräva hummer och Sveriges dyraste vin på lördag). Utöver basala rättigheter kan man hävda rättighet att agera som vi vill, dvs som autonoma varelser, detta gäller även till exempel beteenden som att få röka och andra liknande (o)vanor. Men (o)vanor som samhället betraktar som skadliga försöker vi missgynna på olika sätt, genom undervisning, genom att göra dem dyrare, eller lagstifta om dem – Conly diskuterar olika möjligheter vad gäller antalet barn i detta sammanhang, och framhåller att en familj med ett barn (och/eller en barnlös vuxen) kan leva ett fullgott liv. (källa)