Syateljé Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet syateljé

1. |Lars reser hem från Italien, där han studerat konst och musik på stipendium från kungen, Gustav III. På hemvägen träffar han operasångerskan Antoinette, som blir så förtjust i honom att hon följer med till Sverige trots att hon tackat nej till en inbjudan från slottet. Lars trolovade Eva, som arbetar i sin mors syateljé, blir svartsjuk på Lars flitiga (men yrkesmässiga) umgänge med Antoinette. Efter en rad missförstånd och många musikinslag tar Eva mod till sig och vänder sig till kung Gustav III och ber honom hjälpa henne att få Lars åter. Hon hävdar att det är kungens fel att Lars lämnat henne, eftersom det är kungen som bringat Antoinette till Sverige. Kungen går välvilligt med på att hjälpa henne genom att göra Lars så svartsjuk att han skall återvända till Eva. Det går så till att kungen beter sig så som vore Eva hans älskarinna, vilket gör Eva och hennes syateljé synnerligen populär hos de högre stånden, men också, som avsett, Lars så svartsjuk att han dristar sig att klandra kungen. Denne låter emellertid nåd gå före rätt därigenom att han sänder in Lars i en angränsande kammare för att dömas av någon därinne. I kammaren väntar emellertid Eva, som tar Lars till nåder. (källa)
2. Yrket som sömmerska var sedan gammalt ett vanligt och socialt acceptabelt yrke för en kvinna i Europa. Med vissa undantag var det dock ett yrke som officiellt sett oftast stod utanför skråväsendet, och som verkade i en legal gråzon. Ofta fick sömmerskor officiellt sett endast sy delar av kläder, eller reparera och sy om gamla kläder, för att inte inkräkta på skräddarskrånas privilegier att sy hela dräkter. Paris och London utgjorde undantag, då sömmerskorna där hade egna skrån - i Paris det berömda Maîtresses couturières (1675-1791). Den kanske mest berömda sömmerskan i det tidigmoderna Europa var Marie-Antoinettes modedesigner Rose Bertin. Vid upplösningen av skråväsendet i Europa under 1800-talet kunde sömmerskorna även officiellt öppna syateljéer. (källa)
3. För att slippa långa korridorer ritade Peterson en genom en taklanternin belyst centralhall med trappor som går genom alla våningsplan. På varje plan finns gallerior runt ljusgården varifrån man når samtliga rum. På de olika våningarna samlades rum med speciella funktioner. Bottenvåningen innehöll skolkök, matsal och diverse dagrum. Mellanvåningen var avsedd för flickornas nattvila. I vindsvåningen anordnades flera syateljéer som fick extra dagsljus via stora ateljéfönster. Den nya anläggningen invigdes under festliga formen den 5 december 1907 av kronprinsen Gustaf V som tre dagar senare utnämndes till Sveriges konung. (källa)
4. Börje och Greta Rungegård öppnade den 3 april 1944, 24 år en 30 kvm stor manufakturaffär på Storgatan 62 i Tingsryd. Några år senare växte butiken och man breddade sortimentet med herr-, dam- och barnkläder och man hade även en egen syateljé. (källa)
5. Ljungaskog förfogar numera över lokaler för utbildning, arbetsträning och fritid. Undervisning i främst basämnen. Hemkunskap/hushåll, praktisk verkstad, syateljé och hästskötsel. Behandlingen vid Ljungaskog är numera process- och målinriktad och inriktar sig på flickor och unga kvinnor. Behandlingstiden vid behandlingsavdelningarna är åtta till tio månader. Behandlinger sker i så öppna former som möjligt med praktik, skolgång och fritid ute i samhället. Behandlingsarbetet är strukturerat och bygger på bland annat transaktionsanalys. Andra metoder som används är motiverande intervju och samtals som baseras på Kognitiv beteendeterapi. (källa)
6. I den nybyggda fastigheten Orgelpipan 4 (Klarabergsgatan 33–35) öppnade Husmodern varuhus, lagom till 30-årsjubileum, i juli 1955 dock under ett nytt namn, Modehuset Claire, och fortfarande med Hakon Josephsson som direktör. Här fick modehuset ett attraktivt hörnläge och lokaler i två våningar med stora skyltfönster som i övre våningen kragar ut något och markerar sig mot Klarabergsgatan. En bred svängd trappa ledde kunderna till övre våningsplanet där utöver butikslokalen även fanns personalrum, syateljé och rum för direktionen. Enligt en samtida annons moderniserades även varuutbudet att omfatta fritids- och tonårskläder. (källa)
7. Inditex har sina rötter i en syateljé för städrockar för kvinnor som grundades i en källare i A Coruña 1963 av Amancio Ortega och Rosalía Mera tillsammans med familjemedlemmar. Amancio Ortega och Rosalía Mera, då ett gift par, öppnade 1975 sin första klädesbutik vid Calle de Juan Flórez i A Coruña, vilket blev ursprunget till detaljhandelskedjan Zara. År 1977 tillkom Zaras första fabrik i Poligono Industrial de Sabón i närbelägna Arteixo på den plats där numera Inditex har sitt huvudkontor. Året därpå öppnade Zara sin första butik i Madrid. (källa)
8. Amancio Ortega är grundare av Inditex, som bland annat äger klädkedjan Zara. Han föddes i en familj i små ekonomiska omständigheter. Hans far var järnvägsarbetare och hans mor husa. Amancio Ortega började arbeta som springpojke i en skjortaffär i A Coruña som fjortonåring. År 1963 startade han och den dåvarande hustrun Rosalía Mera en syateljé, som sydde mönstrade städrockar, och 1975 öppnade paret sin första klädesbutik i A Coruña, vilken blev grunden för klädkedjan Zara. (källa)