Symbolfråga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet symbolfråga

1. Under hennes fyra år som flickscoutchef fortsatte medlemstillväxten, från 5 000 medlemmar till cirka 8 300. För den svenska flickscoutrörelsen kännetecknades tiden under hennes ledning främst av att man tydligt blev en del av den mer sammanhållna flickscoutrörelse som höll på att formas på internationell nivå. Viktiga symbolfrågor var att flickscoutlagen reviderades till att bli mer i linje med den internationella, att förbundsmärket ändrades till att innehålla den internationella flickscoutrörelsens treklöver och att medlemstidningen bytte namn till Treklövern. Även reviderade klassprov lanserades och ledarhandledningar i häftesform började ges ut. Ett förbundsläger Hesselbyholmslägret, genomfördes 1933 med firande av Sveriges Flickors Scoutförbunds 20-årsjubileum, med Maria Dillner som lägerchef. Förändringstakten var alltså fortsatt hög. För förbundets långsiktiga ekonomiska förutsättningar var lanserandet av Barnens adventskalender 1934 en mycket viktig händelse. (källa)
2. Flaggfrågan handlade om Norges krav att föra sin egen flagga utan unionsmärke. Konflikten blev en viktig symbolfråga och stortinget röstade 1893, 1896 och 1898 mot kungens veto om att ta bort unionsmärket. År 1899 gav Oscar II upp och stadfäste lagen vilket ledde, liksom vid tidigare kriser, till kraftfulla protester från konservativt håll i Sverige. Även en försiktigt konservativ person som Johan August Gripenstedt rasade i pressen över eftergifterna mot Norge under de första kriserna, och sade: "Norskarna få ej krusas utan böra styras med starka tyglar och piska". (källa)
3. Den rena norska flaggan blev från 1879 också en symbolfråga för unionens motståndare. Unionsmärket i båda ländernas flaggor, sammansatt av flaggornas respektive färger, infördes 1844 för att markera staternas lika ställning och var därför populär i början. Då motståndet mot unionen ökade blev unionsmärket en stridsfråga, den så kallade Flaggfrågan (skämtsamt benämndes unionsmärket "Sillsallaten"). (källa)
4. 2005 var det ministerkonferens i Hongkong. Bomullen hade alltmer blivit en symbolfråga. Pascal Lamy, EU:s förre handelskommissionär, var utsedd till generaldirektör för WTO. Han fick ta emot 18 miljoner namninsamlingar av Benin-sångerskan Angélique Kidjo som hjälporganisationen Oxfam hade samlat in. Uppropet "Join the Big Noise" var en protest mot prisdumpning och hon talade för bönderna i sitt hemland, ett av de upproriska i Cotton 4 och gjorde en jämförelse som många gör från före detta Slavkusten. "Handelssituationen är som en fortsättning på slaveriet och koloniseringen. Det handlar om miljoner människors liv. Utvecklingsländerna kan inte fortsätta att behandlas som sopor av industriländerna. Efter långa förhandlingar där USA var trängda lyckades man till slut enas om att exportstöden till jordbruket skulle fasas ut till 2013, men för bomullen skulle det ske till den 1 juli 2006. (källa)