Vad betyder och hur uttalas symfoni
Symfoni uttalas sym|foni [-ni´] -n -er.
Symfoni betyder orkesterverk i flera satser.
Ordformer och varianter av symfoni
Singular
- symfoni
- obestämd grundform
- symfonis
- obestämd genitiv
- symfonin
- bestämd grundform
- symfonins
- bestämd genitiv
Plural
- symfonier
- obestämd grundform
- symfoniers
- obestämd genitiv
- symfonierna
- bestämd grundform
- symfoniernas
- bestämd genitiv
Symfoni är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet symfoni
Ludwig van Beethoven – "Symfoni nummer 7 i A-dur".
Såsom former av den rena, absoluta instrumentalmusiken uppstod utom de nämnda redan under 1600-talet uvertyren (italienska sinfonia), sviten (en sammanställning av danser) och slutligen sonaten (vars första sats, lånad från uvertyren, utvecklade sig till vad man numera kallar sonatform). Huvudmännen för utvecklingen är Domenico Scarlatti, Kuhnau, Couperin, Sebastian och Emmanuel Bach, Stamitz, Haydn, Mozart och Beethoven. Med den sistnämnde kulminerar instrumentalmusiken i de stora cykliska kompositionsarterna (sonat, kvartett, symfoni) kulminerar. Efter Beethoven modifierade instrumentalmusiken sina givna former.
Generellt innebär intermezzo (italienska "mellan" eller "mittemellan") något som händer tidsmässigt emellan något annat. Det kan till exempel vara namnet på en mellansats i en symfoni. Det kan stå för ett instrumentalt stycke musik som i många operor används för att skapa en övergång mellan två scener. Ibland har kompositörer använt termen intermezzo i en något vidare betydelse: för att beskriva ett fristående, ofta ganska kort instrumentalt musikstycke.
Ragakompositioner har ofta en imponerande längd som kan mäta sig med en västerländsk symfoni, från ett tiotal minuter till över en timma.
En symfoni (av grekiskans symphonia, Συμφωνία) är vanligtvis ett stort upplagt verk för symfoniorkester. Begreppet började användas i denna betydelse på 1700-talet. Fram till 1900-talet bestod symfonin oftast av fyra satser i ordningsföljden snabb sats, långsam sats, menuett eller scherzo och sist en snabb final. Sonatform kallas den form som första satsen av en traditionell symfoni alltid är byggd på. Även andra satsen och finalen kan ha sonatform. Nutida symfonier styrs inte av några formella regler utan kan ha valfritt antal satser, vanligast är en till fyra. Många symfonier saknar namn och heter enbart till exempel "Symfoni nr 2", men på 1900-talet blev det vanligt att ge symfonier beskrivande titlar, något som dock förekom sparsamt även tidigare (bl a Beethovens "Pastoralsymfoni").
Sinfonietta (symfoni) - en symfoni med korta satser.
Skissen ovan över sonatens storform stämmer oftast och i huvudsak och är den vedertagna, men inte någon av dess punkter följs i alla verk i sonatform. Till exempel har en del av dem bara en sats – antingen i sonatsatsform (som en del av Haydns pianosonater), eller som ett sammandrag av satser mer eller mindre enligt ovan, men som går över direkt i varandra – attacca (som Schuberts "Vandrarfantasi", vilken trots namnet är i sonatform), det senare gäller också många verk av Liszt och andra romantiker. Andra kan ha scherzot insprängt i en långsam sats, som symfonier av Franz Berwald. Många av Beethovens sena pianosonater är tvåsatsiga eller byggda som mosaiker av kortare avsnitt. Mozarts Pianosonat nr 11 A-dur K. 331, av klar sonatkaraktär, har variationssats, menuett och rondo ("alla turca"), men ingen sats i sonatform.
Symfoni på Engelska
- symphony