Synas Synonymer Betyder Uttal

• figurera
• förefalla

Hur används ordet synas

1. Mineralullen har låg skrymdensitet genom att den till största delen består av luft. Genom att luften hålls stilla, ger mineralull god värmeisolering. Eftersom luften ska hållas stilla är det viktigt att isoleringen skyddas mot tryckskillnader som skulle kunna leda till att kall luft eller heta brandgaser strömmar genom mineralullen. Där den inte är inbyggd på annat sätt kan vindskydd av t.ex. träfiberskivor, papp eller papper behöva ordnas. Eftersom skrymdensiteten är låg blir värmekapacitiviteten låg d.v.s. det går inte åt mycket värme/kyla för att värma/kyla ullen och ändringar i utomhustemperaturen kan därför slå igenom relativt fort inomhus även om byggnaden är väl isolerad vilket kan synas som en paradox, men alltså beror på att kvoten mellan värmeledningsförmåga och den volymetriska värmekapacitiviteten (denna kvot kallas termisk diffusivitet) inte är låg. (källa)
2. Gryning (även morgonrodnad) är det tidsintervall på dygnet då solen ännu inte gått upp, men dagsljus börjar synas. Skiljelinjer finns mellan den astronomiska gryningen, den nautiska gryningen och den borgerliga gryningen vilka är definierade utifrån var solskivans mittpunkt befinner sig räknat i grader i förhållande till horisonten – solhöjden. (källa)
3. Gylfmodet fick ge vika för byxluckan som 1700-talets knäbyxor (culotter) försågs med. I och med byxluckans införande avsexualiserades herrbyxorna. Och när gylfen åter blev på modet på 1830-talet gjordes den så diskret att den helst inte skulle synas alls – knapparna doldes bakom en fåll. Ytterligare förbättring kom med blixtlåset på 1930-talet, men parallellt med den nya uppfinningen, fortsatte man att sy byxor med knappgylf. (källa)
4. I naturen används kamouflage av potentiella bytesdjur för att undkomma rovdjur, i vissa fall används tekniken även av rovdjur för att lättare kunna smyga sig på tilltänkta byten. Enklare former av kamouflage består i att ha en färg eller mönster som liknar den omgivning som arten vanligtvis lever i. I naturen förekommer även djur som har lärt sig att använda föremål från sin omgivning i syfte att dölja sig och kan därmed anpassa sig till nya förutsättningar. Det finns även exempel på djur som utvecklat ett aktivt kamouflage som vid behov kan ändra färg eller till och med form. Denna typ av kamouflage används bland annat av kameleonter och bläckfiskar. Detta ska inte förväxlas med mimikry, där man istället för att smälta in med den omgivande miljön (och synas mindre) istället försöker härma andra djurarter (och synas mer). Både mimikry och kamouflage kan dock ge ett ökat skydd. (källa)
5. Kampfiskarna är en typ av labyrintfiskar som omfattar 66 nominella arter. De hör alla till släktet Betta, vars typart är Betta picta. Numera ogiltiga synonymer till släktet Betta är Micracanthus, Sauvage 1878, och Oshimia, Jordan 1919. Det svenska namnet kommer från en enda art, den siamesiska kampfisken, Betta splendens. De flesta av arterna i släktet är emellertid inte alls lika aggressiva som denna, varför beteckningen "kampfiskar" kan synas missvisande. (källa)
6. En sportkommentator, eller bara kommentator, är en person som kommenterar händelseförloppet i sportsändningar inom TV och radio. Kommentatorn brukar sällan synas i bild, mer än möjligtvis före och efter tävlingen eller matchen. Istället hörs personens röst, vilken oftast är tydligare än ljudet från själva tävlingen. (källa)
7. I Sverige blev den, för så vitt det är bekant, ännu på Uppsala möte 1593 icke ens ifrågasatt till antagande. Detta förhållande kan synas rätt påfallande i betraktande av det nit, som 1593 års män lade i dagen, då det gällde att gentemot hertig Karls befarade tycke för kalvinism hävda sträng luthersk åskådning. Förhållandet torde dock, åtminstone delvis, finna sin förklaring i det inflytande, som professorn i Rostock David Chytraeus, av en mera försonlig och mild läggning, utövat på de ledande männen vid mötet, vilka till stor del erhållit sin teologiska utbildning vid det universitet, där Chytraeus verkade. Som bekännelseskrifter för svenska kyrkan nämns i Uppsala mötes beslut endast de tre allmänna symbolerna samt den oförändrade augsburgiska bekännelsen. (källa)
8. Artepitetet vulgare härleds från latin vulgus = allmän. Detta kan synas märkligt för en nu sällsynt växt, men förklaringen är att kransborre var mycket vanlig i södra Sverige, då den namngavs av Linné på 1700-talet. (källa)
9. Kupning innebär att jord läggs upp så att rötter eller rotknölar inte ska hamna ovan jord. I synnerhet potatis kan behöva kupas, eftersom den förstörs – blir grön, giftig och oätlig – om den nås av solljuset. Kupningen utförs med årder eller hacka när potatisblasten börjar synas. Alla delar av potatisplantan som nås av ljuset blir giftiga. (källa)
10. Visning av tiden kan göras antingen analogt med urtavla och visare eller digitalt med siffror på en teckenruta. I tidiga kvartsur skedde detta med grupper av små lysdioder, som var ganska energikrävande. De var därför normalt avstängda, och krävde manuell tändning med hjälp av en knapp på urets kant, när man ville avläsa tiden. Dioderna slocknade automatiskt efter några få sekunder. Modernare ur är utförda med LCD-teknik (Liquid Crystal Display, visning med flytande kristaller). Dessa förbrukar så lite energi att de kan vara permanent inkopplade. Nackdelen med LCD är att de kräver yttre belysning för att synas i mörker. För att man ska kunna avläsa tiden även när det är mörkt finns det på vissa klockor en knapp som tänder en liten LED-lampa som lyser upp siffrorna. (källa)