Vad betyder och hur uttalas särbestämmelse
Särbestämmelse uttalas sär|be|stämm|else.
Ordformer och varianter av särbestämmelse
Singular
- särbestämmelse
- obestämd grundform
- särbestämmelses
- obestämd genitiv
- särbestämmelsen
- bestämd grundform
- särbestämmelsens
- bestämd genitiv
Plural
- särbestämmelser
- obestämd grundform
- särbestämmelsers
- obestämd genitiv
- särbestämmelserna
- bestämd grundform
- särbestämmelsernas
- bestämd genitiv
Särbestämmelse är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet särbestämmelse
I vissa länder, som Sverige, kan aktier utges i olika serier – A, B, C, D – med varierande villkor för respektive serie i såväl rösträtt som rätt till andel av aktieutdelning, ibland rätt att tillsätta ledamöter i bolagsstyrelsen eller andra särbestämmelser. Dessa förmåner/villkor kan variera från bolag till bolag (och beroende på gällande lagstiftning vid olika utgivningstillfällen) och behöver inte nödvändigtvis innebära att A-aktien äger högre värde eller förmåner än övriga. Det kan ibland vara tvärtom, varför man måste studera villkoren för varje bolag separat. Villkoren för olika serier beror inte sällan på utgivarens ekonomiska situation vid nyemissioner, till exempel huruvida man har solid ekonomi och gott anseende eller befinner sig i trängande behov av nytt kapitalinflöde.
Vid sidan om rätten att ställa upp kandidater i politiska val finns också andra särbestämmelser för partier. Exempelvis har ett parti med representation i riksdagen rätt till partistöd, medan partiers övriga finansiering är reglerad noggrannare än för föreningar.
Tulenheimokommittén påbörjade sitt nya arbete [22.10.1919] och tack vare det grundliga förarbete som Ålandskommittén gjort sedan tidigare, kunde de lämna in förslaget redan den 3 december . Lagen blev godkänd efter nästan ett halvårs mangling i finska riksdagen [6.5.1920]. Det var många i Finlands riksdag som inte ville ge ålänningarna några särbestämmelser överhuvudtaget, så lagförslaget blev urvattnat gentemot ursprungsförslaget från Tulenheimokommittén.