Sätesgård Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sätesgård

1. Hamra gård, Fröslunda socken - en sätesgård i Fröslunda socken i Enköpings kommun. (källa)
2. Rå- och rörshemman var hemman som var belägen inom samma by som den jordägande adelsmannens sätesgård/säteri och de var förknippade med särskilda privilegier för jordägaren. (källa)
3. Hässle finns omtalat som sätesgård redan 1464. Från att troligen ursprungligen ha utgjort frälsejord blev egendomen under 1500-talet kronojord. Omkring 1622 bortbyttes den av Gustav II Adolf till släkten Wackerbordt och kom därpå genom köp och byten att passera genom släkterna Tott, Brahe, Ribbing och Hermansson. På 1720-talet ägdes Hässle av Johan Hermansson, professor skytteanus i Uppsala, och dennes hustru Margaretha Steuchia, dotter till ärkebiskop Mattias Steuchius. Deras dotter Anna Stina von Hermansson (1718-1782) gifte sig med arkiatern Nils Rosén von Rosenstein och genom köp övergick Hässle 1758 i släkten Rosén von Rosensteins ägo. I samband med detta köp övergick egendomen till att vara skattejord. (källa)
4. Patronus var vanligen en adlig ägare till en sätesgård inom församlingen. I gengäld hade denne åtagit sig ekonomiska förpliktelser för kyrkobyggnaden, prästgården eller annan kyrklig egendom. Pastorat som tillsattes på detta sätt kallades patronella pastorat. (källa)
5. Sätesgård – en gård som under medeltiden eller 1500-talet bebotts av en frälseperson och innehaft "sätesfrihet", skattefrihet. (källa)
6. Ett säteri är i nutida språkbruk en större herrgård. Fram till 1800-talet var säterier skattebefriade, och innehavet ett privilegium för adeln. Begreppet sätesgård var en synonym, som successivt föll ur bruk. Båda orden avsåg ursprungligen godset, snarare än huset, men redan på 1600-talet var en ståndsmässig byggnad ett krav för skattebefrielse. Skapandet av nya säterier förbjöds 1686. (källa)