Sätteri Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder sätteri, varianter, uttal och böjningar av sätteri

Sätteri synonym, annat ord för sätteri, vad betyder sätteri, förklaring, uttal och böjningar av sätteri.

Vad betyder och hur uttalas sätteri

Sätteri uttalas sätt|eri [-ri´] och är ett substantiv -et -er.

Ordformer av sätteri

Singular

sätteri
obestämd grundform
sätteris
obestämd genitiv
sätteriet
bestämd grundform
sätteriets
bestämd genitiv

Plural

sätterier
obestämd grundform
sätteriers
obestämd genitiv
sätterierna
bestämd grundform
sätteriernas
bestämd genitiv

Sätteri är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Sätteri på Engelska

  • composing room

Hur används ordet sätteri

  1. Tidigare krävdes mycket manuellt arbete. Först skulle i sätteriet manusets text överföras till en förlaga, bilder klichéras, text och bild kombineras (ombrytning). Därefter skulle ett antal färdiga sidor placeras sida vid sida enligt en noga uttänkt plan, varefter alltsammans med fotografiska metoder skulle överföras till film, positiv eller negativ. Till slut skulle filmen kopieras över till tryckplåten. (källa)
  2. Elin Wägner, redaktionssekreterare för veckotidningen Idun, kom att spela en betydande roll för tidningen och dess produktion under decennierna efter sekelskiftet. Under åren 1907-1916 skrev Wägner ett flertal artiklar och reportage. Wägner köpte även in olika material som behövdes för att producera tidningen. Veckotidningen Idun trycktes i boktryck fram till mitten av 1900-talet på Iduns tryckeri AB i Stockholm, grundat 1893 av Frithiof Hellberg. Produktionsprocessen var långsam, bildmaterialet sparsamt och färgbilder mycket sällsynta. Någon layout i egentlig mening förekom inte, utan redaktören stod tillsammans med ombrytarna i sätteriet och pusslade ihop numren. Vid decennierna efter sekelskiftet och enda fram till mitten av 1900-talet förekom även vissa handskrivna manus. (källa)
  3. Till skillnad mot tidigare, då beställaren levererade maskinskrivna pappersmanus som tryckeriet/sätteriet sedan skrev av vid t.ex. en sättningsmaskin eller matade in i en dator, så är texten redan digital och oftast redo att direkt föras in i layoutprogrammet. Detta gör att innehållet i texten är oförändrat och tryckeriet/formgivaren själva har ofta ingen anledning att själva korrekturläsa sättningen mot originalmanuset vilket skedde tidigare vid det s.k. noll-korrekturet, annat möjligen med avseende på den grafiska utformningen (t.ex. att text som ska sättas som rubrik inte formgivits som brödtext). Om dessutom beställaren konsekvent använder förutbestämda formatmallar i ordbehandlingsprogrammet (och därmed anger vad som är t.ex. brödtext och olika rubriknivåer) underlättas sättningen ytterligare. (källa)
  4. En typograf är en äldre yrkesbeteckning på tryckare och sättare som arbetar i ett sätteri eller på ett bok- eller tidningstryckeri. Svenska Typografförbundet bildades 1886 och var Sveriges första fackförbund i modern mening. I och med digitaliseringen av trycktekniken försvann yrkesgruppen successivt från och med 1970-talet. En person med i viss mån liknande arbetsuppgifter kallas idag formgivare, art director eller grafiker. (källa)
  5. Hus nr 1 i kvarteret Barnängen i Stockholm förvärvades 1952 av T-Tryck AB för tryckning av tidningen Social-Demokraten, och Kooperativa bokbinderiet. 1954 byggdes det före detta spinneriet om till sätteri och 1960 flyttade Televerket in på plan 3. Byggnaden som ritades av Cyrillus Johansson bedömdes ha högt kulturhistoriskt värde och fick q-märkning i stadsplanen. Ombyggnad till kontor gjordes i början av 2000-talet och idag finns en rad olika företag och kommunala tjänster i huset. De övriga industribyggnaderna revs år 2000 och i stället uppfördes bostäder ritade av arkitektfirman FFNS. (källa)
  6. Huset är ett trähus i en våning, i karolinsk stil, med valmat tegeltak. Husets funktioner är uppdelat på bostad och tryckeri. Huset skänktes till Skansen 1929 av Johan Petterssons sterbhus." och uppfördes på den nuvarande platsen 1931-32. Flyttningen och uppförandet bekostades av Sveriges boktryckare och typografer. Huset byggdes ihop med en tillbyggnad som förband huset med huset bredvid (Huset från Bondegatan). Tidigare fanns även två dörrar mot gatan, vid uppförandet på Skansen sattes en dörr igen och ersattes med ett fönster. Vid återuppförandet inreddes huset som en rekonstruktion av ett mindre Stockholmtryckeri vid tiden omkring 1830. För att nå tryckeriet gick man in via den tidigare nämnda tillbyggnaden, vilket man även gör idag. Tryckeriet består av officin och kontor. Officinen inrymmer både tryckeri och sätteri. Bostaden rekonstruerades efter äldre bouppteckningar från hökare och boktryckare. Salen inreddes med en enhetlig fast inredning i genomgående grön färgskala, som anspelade på ett inredningsmode från sent 1700-tal. Kammaren tapetserades med handmålade papperstapeter som rekonstruerats efter tapetprover från huset. I ungefär åttio år stod bostaden oförändrad på Skansen och blev så småningom väldigt sliten. Därför har bostadsdelen nyligen renoverats. Då uppfördes en mindre timmervägg i bostadens förstuga för att skapa en handkammare till köket. Majoriteten av rummen tapetserades med nytryckta tapeter, med hjälp av metoden vändspikning, och köket målades om. Boktryckarbostaden återöppnades för allmänheten 2012. (källa)
  7. När tidningen firade 160 år 2007, flyttade redaktionen in i nya lokaler i tidningshuset på Sjögatan. Redaktionen inryms numera i det som en gång var sätteri och tryckeri. Pappersutgåvan redigeras och trycks i Karlstad sedan 2007, och samma år en digital utgåva. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.