Sättning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sättning

1. Musiken till den ursprungliga dansmenuetten hade en grundstruktur med två sektioner om vanligen åtta takter vardera, precis som i mycket annan dansmusik (däribland den svenska polskan): schematiskt uttryckt AB. Småningom började man upprepa första delen efter den andra, fast kanske med annan avrundning, så att man fick en ABA-form. Sådana menuetter kunde man sedan spela kedjevis, fortfarande helt som mycket annan dansmusik. Men efterhand började man också att kombinera två menuetter på samma tredelade vis: A(aba)B(cdc)A(aba), detta har sedan förblivit den klassiska menuettformen. Den mittre menuetten är då vanligen en kontrast till den yttre - oftast en lugnare, mera lyrisk sådan - och går ofta i en annan tonart eller använder andra instrument. Under Lullys tid blev det populärt att skriva denna mittsektion för en trio, Lully använde ofta två oboer och en fagott. Denna orkestrering av mittsektionen var ett övergående mode, men mittdelen kallas fortfarande trio. Man kunde också skriva en trio med samma melodi som huvudsektionerna, enbart med tunnare sättning: så gjorde Johan Helmich Roman i den menuett ur Drottningholmsmusiken som Bellman skrev sin Fredmans epistel nummer 9 till, "Käraste bröder, systrar och vänner". (källa)
2. Den första skivan Motvind medverkade på var samlingsalbumet Ett samlat grepp från Götet med låtarna "Fikapaus" och "Feta snutar" som gavs ut av det nystartade skivbolaget Nacksving. Gruppens första sättning var Göran Ekstrand (sång), Juris Salmins (gitarr), Krister Jakobsson (bas), Staffan Dahl (keyboard) och Janne Johansson (trummor). (källa)
3. En novellfilm är en längre kortfilm. Som novellfilm brukar räknas kortfilmer från cirka 20 minuter och upp till långfilmslängd. Vanligtvis är en novellfilm dock knappt 30 minuter, för att passa TV-kanalernas tablåsättning. (källa)
4. Vivesläktet innefattar arter, hos vilka man först iakttog heterostyli eller heterodistyli, det vill säga att två (endast två) olika blomformer uppträder hos en och samma art, på olika stånd. Bland andra har även Charles Darwin noga prövat dessa Primula-blommor. Då fann han att vid "legitim" pollinering, det vill säga då ett lågt märke pollineras från lågt sittande ståndarknappar (ur en annan blomma), blir resultatet en säkrare befruktning och bättre frösättning, än vid den "illegitima", det vill säga då ett lågt märke får pollen från höga ståndarknappar (ur den egna eller en annan blomma). Den legitima pollineringen är alltså här med nödvändighet förenad med korsning mellan skilda individer. Olikheten mellan de båda blomformerna visar sig även hos frömjölet. De höga ståndarna har stora pollenkorn, då dessa ska gro på ett märke med långt stift, varför deras pollenslangar (groddar) får en längre väg ned till fröämnena. De låga ståndarknapparna innehåller däremot frömjöl med korn av mindre storlek. (källa)
5. Sjösättningsramp – ett slutande plan vid stranden eller i en hamn för sjösättning av båtar. (källa)
6. Räddningsstationer ligger utom i undantagsfall vid vatten, och har båtar som är liggande permanent i vatten eller nedsänkbara i vatten, båtar som kan transporteras landvägen till strand för sjösättning, samt andra räddningsfarkoster än båtar, som vattenskotrar och svävare. (källa)
7. Skötbord är en bordsliknande yta som används vid skötsel av barn. För spädbarn används det både för att byta blöja och för att torka och klä på barnet efter bad. För större barn används skötbordet främst vid blöjbyten och vid påsättning av nattblöjan. (källa)
8. Surdeg bildas i rumstemperatur när jäst och mjölksyrabakterier får växa i mjöl och vatten. En surdegskultur består normalt av en symbiotisk blandning av jäster och laktobakterier (Lactobacillus spp.). En vanlig kombination är jästarterna Candida milleri eller Saccharomyces exiguus tillsammans med Lactobacillus sanfranciscensis, men den exakta sammansättningen varierar beroende av mjölets sädesslag, temperatur, lokal miljö med mera. Normalt används vete- eller rågmjöl för att göra surdeg och ger då en vetesurdeg eller en rågsurdeg. Mikroorganismernas symbiotiska förhållande gör att surdegen får bra hållbarhet genom att andra mikroorganismer inte så lätt kan angripa surdegen. Både jästen och laktobakterierna bidrar till att producera den koldioxid som gör att degen ökar i volym under jäsningen. Laktobakterierna – som är av samma typ som i till exempel yoghurt – ger ofta men inte nödvändigtvis en karakteristisk syrlig smak på brödet. Den syrliga smaken kommer från mjölk- och ättiksyra som bildas av laktobakterierna i degen. Hur syrligt det surdegsbakade brödet ska smaka kan styras genom att reglera jästiden och hur degen bearbetas under jäsprocessen. Särskilt mögelangrepp på det färdiga brödet minskas genom användning av surdeg, men även "uttorkningen" (som faktiskt beror på att mer vatten binds till proteinerna i brödet) går långsammare. Vidare innebär fermenteringen att mineralerna (järn, magnesium, zink m.fl.) i mjölet upptas effektivare i kroppen. (källa)
9. En sättmaskin är en maskin som på mekanisk väg åstadkomer färdiga rader i bly för tryckning av böcker och tidningar. Metoden ersatte den tidigare mera tidsödande sättningen för hand. Sättmaskinen har numera helt försvunnit och ersatts först av fotosättning och sedan av datorer. (källa)
10. Sättning (geologi) – är markytans sjunkning på grund av underliggande jordlagers kompression. (källa)