Sågverk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sågverk

1. Brädgårdstruckar används av sågverk. De har oftast motvikter baktill på maskinen för att motverka lasten framtill på gafflarna. De lyfter laster på cirka 3–10 ton. (källa)
2. Dominerande arbetsgivare är Billerudsägda pappersbruket Gruvöns bruk, som är Värmlands största privata arbetsplats. I Grums finns även Gruvöns sågverk, som ägs av Stora Enso. I övrigt finns det mest mindre företag, bland annat plåtindustrier, mekaniska firmor, byggfirmor och en snickerifabrik. (källa)
3. Näringslivet är varierat med bland annat verkstadsföretag, sågverk och butiker/stormarknad. (källa)
4. Ett justerverk är en anläggning i ett sågverk för justering av virke, vilket innebär att virket efter sortering kapas i exakta längder. (källa)
5. Kutterspån är ett träavfall från snickerier eller sågverk som bearbetar träråvaror till olika produkter med olika hyvelmaskiner eller fräsmaskiner. (Cutter är det engelska ordet för en typ av fräs). (källa)
6. Runt Mora kyrka fanns ursprungligen ingen by alls, utan som kyrkby räknades oftast Lisselby eller Mora-Noret, på andra sidan Dalälven. De enda gårdarna i Mora kyrkas närhet var prästgården, kaplansgården och klockargården. Här var även platsen för Mora marknad, med dels en Johannesmarknad vid midsommar, senare flyttad till 3-4 dagar i början av juli men indragen 1865, dels en kreatursmarknad under tre dagar i början av oktober. Under 1830-talet anlades det ett gästgiveri här, som senare blev Mora hotell, och 1838 fick Morastrand en ångbåtsbrygga. Under slutet av 1800-talet tillkom en rad industrier, flera sågverk, mekaniskt snickeri och gjuteri, en åkdonsfabrik (grundad i Öna på 1870-talet men senare flyttad hit), Anders Matsson (som startade i Kråkberg 1876 i liten skala), Anders Wikstrand som producerade tjärugnar med mera. En metodistkyrka invigdes 1896 och en missionskyrka samma år. (källa)
7. Det moderna svenska trähusbyggandet med prefabricerade element började först på 1920-talet i större skala när några sågverk tog upp småhusbyggandet. Dessa sågverk tillverkade och sålde förberett byggnadselement efter ritningar som man tillhandahöll. In på 1930-talet fanns det flera fabriker som färdigställde trähuselement till försäljning. Försäljningen ökade i takt med att fler fick tillgång till statliga egnahemslån. Dessa lån gjorde det möjligt även för familjer med en blygsammare inkomst att bygga ett eget hus. Lånen bidrog till ökningen av tillverkningen inför den kommande efterkrigstiden som blev en exportrush till flera av Europas länder vars bebyggelse var raserad. (källa)
8. I den förindustriella perioden användes vattenhjul och väderkvarnar som den huvudsakliga centraldriften, så länge som behovet var att driva maskiner i dess omedelbara närhet. Ibland kunde det dock även i dessa fall finnas behov av att driva enskilda maskiner när huvuddrivkällan stod stilla av olika skäl, varför en central drift kunde bli mer flexibel med andra typer av kraftkällor. Under industrialiseringen framkom, jämte olika typer av vatten- och vindkraft, olika typer av ångmaskiner och senare även större elmotorer som drev en eller flera parallella centralaxlar, som kunde försörja ett större antal enskilda maskiner som kopplades in och ur allt efter behov. Större elmotorer kunde även användas som en flexibel lösning även om den ursprungliga kraften kom från ett vattenhjul, då vattenhjulet drev en generator, som i sin tur drev en likströmsmotor. Som alternativ till dessa kraftkällor kom också lokomobilen till användning samt fotogenmotorer, i synnerhet inom jordbruket men även exempelvis inom gruvindustrin och på sågverk. (källa)
9. Tändkulemotor, kultändare, glödkulemotor, även kallad råoljemotor eller petroleummotor (fotogenmotor), är en förbränningsmotor av kolvtyp som förr användes till att driva bland annat fiskebåtar, sågverk, pumpar, tröskverk och traktorer. Den är upphovet till det klassiska 'dunk-dunk-ljudet' från gamla fiskebåtar. (källa)