Sårskada Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sårskada

1. Kallbrand (gangrän) är spontan vävnadsdöd (nekros) på grund av dålig blodförsörjning. Denna kan bero på sårskador, stark nedkylning, brännskador, diabetes eller åderförkalkning. Kallbrand drabbar främst de nedre extremiteterna. (källa)
2. Infektion med botulinum-bakterier kan ske genom ett antal olika mekanismer. De sporer som orsakar botulism är vanliga i både jord och vatten. De skapar botulinumtoxin när de utsätts för låg syrehalt samt vissa temperaturer. Botulism kan även smitta via mat och då genom att toxininnehållande mat äts. Spädbarnsbotulism orsakas av att bakterier tillväxer i tarmen och frisätter toxin. Vanligen sker detta endast hos barn under sex månaders ålder eftersom man senare utvecklar skyddande försvar mot denna typ av infektion. Botulism i sårskador ser man framförallt hos dem som injicerar droger. Vid injektion tar sig sporer in i såret och kan då utsättas för en syrefattig miljö och börja frisätta toxin. Botulism sprids inte mellan människor. Diagnos ställs vid fynd av toxin eller bakterier. (källa)
3. Den vanligaste formen av bandage är gasbindan (namnet kommer av textiltypen gas). Det är en tunn, genomskinlig gasväv av bomull. Den är särskilt användbar för bandagering av sår, där andra material kan fastna i brännskadan eller sårskadan. En vanlig typ av förband är förband av typ Första förband. En typ av förband som militärer och exempelvis skogsarbetare, som arbetar med motorsåg, brukar, eller skall, ha med sig. Förband av typ Första förband kan numera, efter avregleringen av apoteken, vara svår/omöjlig att hitta/köpa på apotek. Butiker som säljer motorsågar brukar däremot numera ofta ha Första förband i sitt sortiment (troligtvis beroende på de krav som numera finns om att användare av motorsåg skall medföra Första förband) och att personer inom den yrkesgruppen ofta efterfrågar Första förband. I Europa är kraven på den säkerhetsutrustning som ska medföras i bil ofta hårdare än i Sverige. Många länder har krav på bland annat att första hjälpen-kit (som oftast brukar innehålla förband) skall medföras. (källa)
4. De stora slagen under inbördeskriget ställde enorma anspråk på sjukvårdsorganisationen och under de första krigsåren led den av stora brister. Men från en illa skött och improviserad stridssjukvård 1861 utvecklade nordstatsarmén efterhand ett effektivt system med sjukbärare, ambulanser, förbandsplatser, fältsjukhus vid fronten, evakueringssjukhus vid underhållsdepåerna samt krigssjukhus och konvalescentläger i hemorten. Sjukvårdstaktiken utvecklades med en organiserad sjukvårdstrupp och specialiserade kirurger. Järnvägar och ångbåtar användes i allt större utsträckning för att evakuera de behandlade sårade till hemorten. Vid krigets början hade den reguljära armén 98 militärläkare i tjänst. Under kriget kom nordstatsarmén som mest att ha 11 000 läkare i tjänst samtidigt. Sammanlagt behandlades 400 000 fall av sårskador och sex miljoner sjukdomsfall. Vid slutet av kriget fanns 204 fasta militärsjukhus med 137 000 vårdplatser. (källa)
5. Den antiseptiska behandlingens inverkan på dödligheten vid sårskador å hufvudet (i "Nordiskt medicinskt arkiv", 1879). (källa)
6. Lars Tingström dömdes 1979 till fem års fängelse av Nacka tingsrätt för att 1977 skickat en brevbomb till Bo Hussner. Hussner var vid den tiden VD för det konkursade spelmaskinsbolaget Prox Kalkylator AB i vilket Tingström investerat 70 000 kr, pengar som gått förlorade. Hussner överlevde med sårskador. Först två år senare arresterades Tingström, efter att ha överreagerat under en rutinförfrågan. Tingström dömdes förutom för brevbomben även för bland annat brytande av telehemlighet sedan det visat sig att han avlyssnat sin sambos telefon och spelat in hennes samtal. Målsägarsidan företräddes av chefsåklagaren i Nacka, Sigurd Dencker. Domen överklagades till hovrätten som sänkte straffet till fyra år varav Tingström avtjänade halva straffet på Kumlaanstalten innan han frigavs. Under fängelsetiden blev Tingström även bekant med Christer Pettersson, som senare åtalades för mordet på Olof Palme. (källa)
7. "Blodbadet i Melbourne" är kanske den mest kända vattenpolomatchen genom tiderna. Det var en match mellan Ungern och Sovjetunionen, under OS i Melbourne 1956. Matchen spelades den 6 december 1956. Till bakgrunden hör Ungernrevolten samma år, då Sovjetunionen intog Ungerns huvudstad Budapest med full styrka och slog ner upproret med minst 3000 döda. Matchen slutade 4–0 till Ungern. Matchen var mycket fysiskt hård, där många slag och sparkar utdelades. En spelare i det ungerska laget fick ett kraftigt slag i ansiktet och ådrog sig en öppen sårskada över ögonbrynet, vilket ledde till benämningen "blodbadet". Ungern gick senare vidare till final där de slog Jugoslavien och vann OS. (källa)
8. Fibrin (även faktor I eller faktor Ia) är ett protein som kan bildas från lösligt fibrinogen i blodet vid blodets koagulation, till exempel efter en sårskada eller i ett operationssår. Vid koagulationen sätts en reaktion igång som med hjälp av ett antal koagulationsfaktorer leder till att förstadiet fibrinogen omvandlas till ett slags nätverk av trådar, fibrin. I nätverket kan sedan blodplättar och röda blodkroppar fastna, vilket leder till att såret slutar blöda. Fibrin medverkar även vid bildning av blodproppar. (källa)
9. när blod stelnar i en sårskada, se blodkoagulering. (källa)
10. Det är viktigt med ett systematiskt program som omfattar preventiva åtgärder för att minska risken för uppkomst av fotsår. Till preventiva åtgärder hör inspektion av fötter vid återbesök, regelbunden fotvård, strukturerad utbildning av den drabbade (eller anhörig) när det gäller egenvård och inspektion av fötter, där användning av lämpliga skor och strumpor är viktigt för att skydda foten från yttre våld. Risken för en förnyad sårskada minskar med cirka hälften på två år hos de med tidigare fotsår om de använder lämpliga skor. Även utbildning som utförs av fotvårdsspecialist för drabbad och anhöriga är en viktig preventiv åtgärd, i synnerhet för patienter med förhårdnader, hudsprickor samt uttalad nagel- eller hudpåverkan. Alla patienter med högriskfötter bör ha tillgång till, och regelbundet undersökas och behandlas av, en fotvårdsspecialist. Detta är speciellt viktigt för äldre personer med nedsatt syn och försämrad möjlighet att sköta sin egen fothygien. (källa)