Söndag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet söndag

1. Sina historiska rötter har adventsfirandet i julfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på Palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen "advent" och tiden sattes till fyra veckor. (källa)
2. Seden kom till Sverige under 1800-talets slut. På Ersta diakoni infördes på 1870-talet med förebild från Kaiserwerths diakonianstalt i Tyskland en adventsgran. Granen hade 28 ljus, av vilka sju ljus, ett för varje dag i veckan tändes varje adventssöndag. Seden fick stor spridning i landet, och från denna tradition utvecklades en sed, dels med en ljusstake med sju ljus, ett för varje dag i veckan, och en med fyra ljus, ett för varje söndag i advent. Denna blev vanlig i Sverige under 1920- och 1930-talen. I Sverige är många adventsljusstakar tillverkade av lackerad stålplåt och kan pyntas med fönsterlav eller närbesläktade renlavar (ofta felaktigt kallade mossa eller vitmossa som är en annan växt) och eventuellt småpynt, till exempel tomtar, kottar, bär och flugsvampar. Ljusen är i Sverige vanligen vita, men även röda förekommer. Adventstidens liturgiska färg är lila eller blå, och det är en vanlig färg på flera av adventsljusen bland troende, ofta i kombination med ett vitt, rött eller rosa ljus för jul. I de flesta västerländska kulturerna har adventsljusstaken formen av en krans och kallas då vanligen adventskrans. Det finns även adventskransar med fler ljus än fyra, som används inom vissa religioner. (källa)
3. En helgdag, i Sverige vardagligt kallad röd dag, är en söndag eller en annan enligt lag fastställd dag som är arbetsfri för att medborgarna skall kunna fira en religiös eller traditionell högtid. Utöver dessa helgdagar kan lördagar och helgdagsaftnar vara lediga dagar beroende på land. (källa)
4. Dessutom är sedan 1900-talets mitt även varje lördag ledig för de flesta yrkesgrupper i många länder, det vill säga helgaftonen före den vanliga veckans söndag. (källa)
5. En högmässogudstjänst, även söndagsgudstjänst, är en form av gudstjänst som firas i Svenska kyrkan. (källa)
6. Provet hålls två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Vårprovet äger rum på en lördag i slutet av mars eller i början av april, medan höstprovet hålls i oktober. Från och med höstterminen 2018 kommer höstprovet, efter önskemål från främst sjundedagsadventister, att ges på en söndag. (källa)
7. Kycklingar och kött som inte är fryst märks med ordet "kosher" på hebreiska samt en bokstav på hebreiska som anger vilken veckodag köttet eller fågeln slaktats. Alef betyder söndag, bet måndag, gimel tisdag, daled onsdag och så vidare. Färskt kött och fågel som inte kashras måste kashras och ätas inom tre dagar. (källa)
8. Sedan 1772 firas kyndelsmässodagen i Sverige på söndagen som infaller 2–8 februari, såvida det inte är fastlagssöndagen då. I så fall infaller kyndelsmässodagen föregående söndag. Kyndelsmässodagen avslutar jultiden på kyrkoåret och kallas därför ibland för lilla julafton. I länder som följer den gregorianska kalendern och där dagen inte är en förpliktad helgdag firas den alltjämt den 2 februari. Gammelkalendariska ortodoxa firar den i stället den 15 februari. (källa)
9. Ett kyrkoår eller liturgiskt år avser kristen liturgis kronologiska följd inom ett samfund varje år. Kyrkoårets grund är firandet av Kristi uppståndelse varje söndag och det växte ur detta firande successivt fram under några hundra år efter Jesu liv och i dag finns både likheter och skillnader mellan olika samfund. (källa)