Söner Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet söner

1. Jakob får med sina hustrur Lea och Rakel, samt med dessas tjänstekvinnor Bilha och Silpa, tolv söner som utgör stamfäder för Israels tolv stammar. Josef, den näst yngste sonen och den första med favorithustrun Rakel, blir positivt särbehandlad av sin far, vilket väcker avund och hat hos de äldre bröderna. Dessa säljer Josef till en slavkaravan som tar honom till Egypten, där han efter en positiv inledningsperiod hamnar i onåd och kastas i fängelse. Därifrån räddas han av sin förmåga att tyda drömmar och blir på grund av att Josefs förutsägelse om en stundande sjuårig hungersnöd utsedd till faraos närmaste man med ansvar för att införa ett skattesystem som skulle göra det möjligt att lindra den väntande nöden. När sedan den egyptiska statens makt växer under hungersnöden på grund av de spannmålslager Josef lade undan under de sju goda åren ökar hans makt ytterligare. I denna maktposition får han möjlighet att efter en gripande återförening erbjuda sin far och sina bröder uppehälle i landet Gosen i norra Egypten när även Palestina drabbas av svält. Därmed har Israels familj lämnat sitt utlovade land och återkommer inte dit förrän långt senare, vilket är det berättande huvudtemat i resten av Moseböckerna. (källa)
2. söner, grundat omkring 1710. (källa)
3. anlagsbärande kvinnor kan ha så låg faktorhalt som en milt blödarsjuk. En anlagsbärande kvinna får söner med 50% risk att bli sjuka och döttrar med 50% risk att bli anlagsbärare. En sjuk man får friska pojkar, men alla döttrar blir anlagsbärare. I 30-50% av alla nydiagnostiserade fall är sjukdomen inte tidigare känd i familjen. (källa)
4. Under medeltiden översattes den nordiska titeln jarl till dux, vilket är latin för hertig. Efter den siste jarlen (Birger jarl) kom titeln hertig eller dux i Sverige att bara användas för söner inom kungahuset, med ett enda undantag, hertig Bengt Algotsson. Gustav Vasa utnämnde i sitt testamente de tre yngre av sina söner – Johan, Magnus och Karl – till hertigar över var sitt område med stor självständighet, vilket fick Erik XIV att snabbt efter sitt trontillträde att sammankalla ett riksmöte i Arboga – för övrigt det första som kallades för riksdag – där han genomdrev en ökad kontroll från kronans sida över hertigdömenas administration och rättsskipning. Landskapen i Sverige ansågs på den tiden i sig vara hertigdömen eller grevskap (beroende på sin storlek och betydelse) även om de ofta inte hade någon prins som hade dem som titulära hertigdömen eller grevskap. (källa)
5. Den inom ätten ej placerade Riddaren Birger Håkansson (Hjorthorn) förde ett hjorthorn på en schackspelrutad snedbjälke (inte helt olik Rumbyättens vapen). Birger Håkansson var senast 1281 gift med Ingeborg Tunadotter av Vinstorpaätten (omnämnd 1306-1309 och var möjligen mor till mor till norrmannen Ragvald Mule, hon hade sex söner och två döttrar). (källa)
6. Huld var en völva eller sejdkona i Ynglingasagan. Hon fick av drottning Driva i uppdrag att döda den svenske sagokungen Vanlande, då han trots löfte inte återkom till henne. Trollkvinnan kvävde honom i skepnad av en mara. På uppmaning av kung Visburs söner trollade hon sedan så, att Ynglingarnas ätt alltid hemsöktes av släktmord. I en mot slutet av medeltiden avfattad isländsk berättelse omtalas Huld som Odens älskarinna och moder till halvgudinnorna Torgerd och Irpa. (källa)
7. I "Blomsterfesten i täppan" av Elsa Beskow finns sången om "Fru kastanjeblom och hennes söner" och även här gäller det hästkastanj. (källa)