Taktik Synonymer Betyder Uttal

• strategi
• sätt

Hur används ordet taktik

1. Antalet försvarsspelare i ett lag varierar beroende på taktik och spelsystem, det vanligaste antalet är fyra, i ett offensivare spelsystem tre samt i ett defensivare fem. Det är fritt för laget att omdisponera antalet försvarare under en match helt efter egen taktik och det resultat som vill uppnås. Det är ingen skillnad i fotbollsreglerna för en försvarare, mittfältare eller anfallare, benämningarna används enbart för att beskriva spelarens ursprungsposition samt huvuduppgift i laget. (källa)
2. Infanteriet särskilde sig under antiken från andra vapenslag, som häststridsvagnar, kavalleri och belägringsvapen. Antikens Grekland och romerska riket hade infanteri med avancerad utrustning och taktik. Under medeltiden började infanteriet i Europa använda pikar för att bekämpa beridna fiender. Musköter med bajonetter utvecklades under tidigmodern tid till ett universellt vapen som var överlägset kavalleriet, och därmed blev infanteriet det dominerande truppslaget fram till första världskriget, då pansarfordon började dominera slagfältet. (källa)
3. Inflammation är en försvarsreaktion som något kan liknas vid brända jordens taktik. Den inflammerade vävnaden tar skada. När inflammationen klingar av repareras vävnaden. Beroende på grad och typ av inflammation repareras vävnaden fullständigt eller delvis. I mindre inflammationer i huden klarar vävnaden av att regenerera fullständigt medan reparation i nervvävnad är mer begränsad. Om skadan inte kan läkas helt ersätts den med ärrvävnad. (källa)
4. Arbetsuppgifterna för en officer i teknisk tjänst liknar mer en ingenjör än en tekniker. Utbildningen syftar till att kunna leda och utveckla den tekniska tjänsten samt ge nödvändig teknisk förståelse för de tekniska möjligheter och begränsningar som finns på taktik och stridsteknik. Idag innehåller en teknisk officersexamen 180 hp och kan liknas med en högskoleingenjörsexamen. Innan 2005 var utbildningen 120 hp och liknas med mellaningenjörsexamen. Exempel på teknikområden är sensorteknik, vapenteknik, skyddsteknik, farkostteknik, kommunikationsteknik, elektroteknik och datateknik. (källa)
5. Fördelarna med jaktstart är framförallt att det blir mer spännande för publiken, men det gör också att de tävlande kan se under tävlingens gång hur det utvecklar sig och vilken taktik de ska inrikta sig på. Nackdelarna är desamma som för masstart, att spurtförmågan får en oproportionerligt stor del i resultatet. (källa)
6. Vid spel mellan mänskliga spelare, går strategin huvudsakligen ut på att på olika sätt påverka motståndaren eller försöka lista ut motståndarens taktik. Det är allmänt accepterat att vilseledande tal som till exempel "Inget slår den kära gamla stenen" eller liknande är tillåtet för att påverka motståndaren. (källa)
7. Valet av taktik avgörs av antalet poliser och vilken utrustning som finns att tillgå. Det grundläggande valet ligger dock mellan dödlig taktik (till exempel hagelgevär) och icke-dödlig taktik (till exempel tårgas och vattenkanoner). Valet grundas på det hotet upploppet utgör samt nuvarande lagar i landet i fråga. I många länder är det olagligt att använda dödlig taktik för att kontrollera upplopp i allt utom de mest extrema omständigheter. (källa)
8. Masstart eller gemensam start tillämpas i vissa idrottstävlingar och innebär att alla deltagare startar samtidigt, vilket leder till att den som kommer först i mål vinner, och man inte behöver jaga tider för att nå framgångar i tävlingen. Masstart är vanligt inom bland annat längdskidåkning, cykling, skidorientering, skidskytte och friidrott. I längdskidåkningstävlingen Vasaloppet i Sverige tillämpas masstart sedan premiäråret 1922. I kortare längdskidlopp för toppelit började masstart tillämpas först i slutet av 1980-talet, först i några få världscuptävlingar, och sedan populariteten ökat även i världsmästerskap och olympiska vinterspelen från början av 2000-talets första decennium. I motionslopp har masstart alltid varit det vanligaste, bland annat för att det är lättare att räkna ut tider. För löpartävlingar har det varit masstart även för elit inklusive maratonlopp på OS. Inom cykelsporten kallas masstartslopp för linjelopp medan intervallstart kallas tempolopp och där är det mycket stor skillnad på taktik i de två varianterna. (källa)
9. Pansarkryssarna hade ett deplacement på 4.000-14.000 ton, och en bestyckning på från 8 stycken 15 centimeters kanoner till 10 stycken 23 centimeters kanoner och en marschfart av 18-25 knop. Inom stormaktsmarinerna byggdes de i stort antal. De var huvudsakligen avsedda för användning på världshaven, för att skydda respektive hota handelsförbindelser över haven. I den rollen uppträdde de ofta ensamma. De användes även som flaggskepp och flottiljledare i fjärran länder av kolonialmakterna. Sjöslaget vid Coronel 1914 är ett exempel på strid där två kryssardivisioner ledda av pansarkryssare drabbade samman långt från sina hemländer. Pansarkryssare kunde i nödfall även användas i stridslinjen tillsammans med slagskepp, men led då av bristfälligt skydd och kunde inte utnyttja sin högre fart. Japans flotta lyckades dock med denna taktik under Slaget vid Tsushima 1905, vilket satte fart på byggandet av pansarkryssare världen över. Pansarkryssarna ersattes i slutet av första världskriget av slagkryssare och lätta kryssare. (källa)
10. Sedan mitten av 1990-talet utvecklas pansarskyttefordon oftast med någon form av understödsvapen till exempel tung kulspruta eller granatspruta. Det finns även fordon med eldrör eller pansarvärnsrobotar. Soldater i pansarskyttefordon benämns pansarskyttesoldat eller (lite mer ålderdomligt) pansargrenadjär. En tidigt taktik för pansarskyttefordon under andra världskriget var att köra fordonen rakt in i fiendens ställningar för att sedan urlasta. Denna taktik anses numera dock vådlig beroende på ökad eldkraft och ökat understöd hos infantersoldater. En modern taktik är att soldaterna urlastar på stormavstånd och får sedan understöd av sina egna fordon under anfallet eller skjuta direkt från stridsrummet, så kallad "uppsutten strid". (källa)