Talerätt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet talerätt

1. Talerätt (lat. locus standi) ärätten att föra talan inför domstol i en rättslig angelägenhet som rör fullgörelse eller fastställelse av att ett visst rättsförhållande består.
2. Att ha rätt att vara part i en rättegång kallas att vara partsbehörig. För att vara partsbehörig måste man ha ett av rättsordningen erkänt intresse i den sak som rättegången gäller. Detta innebär att man har talerätt.
3. Normalt har den som har talerätt initiativrätt, det vill säga rätt att inleda en rättegång, framställa yrkanden, åberopa grunder och bevisning samt rätt att överklaga rättens dom eller beslut.
4. Inom processrätten i Sverige skiljer man mellan bestämmelser om talerätt, som avser behörigheten att vara part i en rättegång angående frågan om käromålet ska bifallas eller ogillas och materiella bestämmelser som begränsar möjligheterna att få bifall till talan. Skälet till att man gör denna distinktion är att bristande talerätt är ett rättegångshinder som medför att käromålet ska avvisas ex officio enligt 34 kap. 1 § andra st rättegångsbalken, medan brister i fråga om de materiella förutsättningarna leder till att käromålet ska ogillas.
5. Väcker någon en talan mot någon annan till förmån för en tredje person, det vill säga om käranden inte ens påstår att det är han eller hon som har det aktuella anspråket, ska talan däremot i regel avvisas på grund av bristande talerätt.
6. Talerätt enligt Miljöbalken tillkommer den som berörs av dom eller beslut. Domar och beslut får även överklagas av en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, när det gäller domar och beslut om.
7. Kommun har tillerkänts talerätt vid överklagande av täkttillstånd.
8. Ideell villaföreningförening har inte tillerkänts talerätt enligt miljöbalken. (källa)