Tall Synonymer Betyder Uttal

• fura

Hur används ordet tall

1. Granen är sambyggare (monoik). När kotten är mogen, spärrar den ut sina fjäll vid torr väderlek. Eftersom den hänger med toppen nedåt faller fröna ut. De sjunker långsamt, precis som lönnens och asken frukter, på grund av den snabba rotation som under fallet åstadkoms av den stora, tunna hinnan. Detta för fröspridningen så viktiga bihang utgörs av en från kottefjället lossnande lamell. Frön från gran (och tall) är alltså med avseende på sin spridning virvelfrön. (källa)
2. Barrens utseende varierar beroende på trädarten de sitter på. Tallbarr har exempelvis grövre, längre gröna utväxter medan granbarr har mjuka, korta ljusgröna utväxter som växer väldigt tätt. De längsta barren har pinus palustris, en tall från Nordamerika, på vilken barren kan bli upp till 45 cm långa. (källa)
3. Barrskog förekommer även (mer sparsamt) i vissa tropiska och subtropiska områden. Det är då oftast tallskogar, med eller utan inslag av ek. (källa)
4. Havsörnens bo är mycket stort och tungt och används år efter år av samma par. Det placeras ofta i träd men kan också byggas på en klippavsats. Det kräver lämpliga grova träd i häckningsområdet, endast tallar som är minst 100 år gamla är lämpliga. Ett bo väger ca 500 kg, det är svårt att tro men om man tittar närmare på vad de byggs av så är det inte alls så konstigt. Skogsavverkning kan därför vara ett hot mot havsörnens häckning och är direkt förbjuden i närheten av existerande bon. Generellt placeras boet högre upp i trädet än kungsörnens bo och havsörnsbon kan också vara byggda mitt på toppen av en hög tall. Redet byggs på en plattform av grova grenar och mot centrum inreds redet med färskt granris och torrt gräs, som successivt trampas ned i balen och ersätts med nytt. Med åren växer boet som kan bli upp emot två meter i diameter. (källa)
5. Klimatförbättringen under perioden gjorde att det tundraliknande landskapet från Yngre dryas i norra Europa förändrades, till att börja med till ett ljust stäpplandskap med gräs, örter, kråkris och enbuskar. Dungar av björk, vide, sälg och asp förekom. Några århundraden senare spred sig björken kraftigt och efter ytterligare några århundraden invandrade även tall i de ljusa björkskogarna. Mot slutet av perioden märks även hasseln i pollendiagrammen, framförallt i de sydvästra delarna. På goda jordar bildade den rena hasselskogar. Till den preboreala tidens ljusa landskap invandrade bison och vildhäst, men dessa försvann mot slutet av perioden. Även uroxe och vildsvin invandrade. Från Yngre dryas fanns älg, björn och bäver kvar vilka ökade i antal, medan renpopulationen minskade. (källa)
6. Svampen växer i klungor eller som enstaka exemplar på stubbar, stockar och pinnar och kan även parasitera på rötter och stammar av levande löv- och barrträd, samt på buskar. Den är en stor skadegörare på gran, men angriper ofta även tall och contortatall. Svampen bedöms orsaka årliga skador för miljardbelopp inom den europeiska skogsindustrin. Honungsskivlingens angrepp ger upphov till så kallad vitröta. Angripna växter dödas som regel förr eller senare av svampen. Den effektivaste åtgärden för att hindra honungsskivlingens spridning är att röja undan stubbar och större vedrester i samband med avverkning. (källa)
7. Hornugglan undviker starkt ljus och tillbringar ofta dagen sovande i träd, som exempelvis tall. I skymningen flyger den ut för att söka efter föda, som framför allt består av mindre däggdjur som sork men även insekter. (källa)
8. Svampen orsakar en växtsjukdom på tall, asprost eller med ett äldre namn knäckesjuka. Asprost drabbar främst de färska årsskotten på plantor och yngre träd, som då böjs ned och ofta dör i överdelen. Ibland reser sig skotten igen och blir då s-formade. Svampen har asp som mellanvärd, och angreppen på tall kan förebyggas genom att inga aspar tillåts växa i tallbeståndets närhet. (källa)
9. Kolofonium är benämningen på naturharts framställt av terpentinbalsam från barrträd, såsom tall, gran och lärk. Det används särskilt som stråkharts, men även som mjukningsmedel och klibbmedel. (källa)