Tandläkarpraktik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tandläkarpraktik

1. Birger Kjellgren var son till distriktsveterinären Nils Hugo Kjellgren i Uddeholm. Han avlade studentexamen i Skara 1914 och tandläkarexamen 1917. Han utövade tandläkarpraktik och skoltandvård i Kalmar 1918–1919 och praktik i Åmål 1919–1924 samt studerade ortodonti (tandreglering) i USA 1924–1925. Från 1925 innehade han praktik som ortodontist i Stockholm, varjämte han 1927–1928 var extra lärare, 1928–1929 var extra laborator och 1929–1931 var tillförordnad laborator vid Tandläkarinstitutets protesavdelning. Från 1936 var han övertandläkare och chef för Eastmaninstitutets dentalortopediska avdelning. Bland Kjellgrens många uppdrag märks, att han tillhörde styrelsen för Svenska tandläkaresällskapet 1927–1935 och åter från 1940, redigerade Svensk tandläkaretidskrift 1928–1931, var sekreterare i Sveriges tandläkareförbund 1933–1935 och medlem av 1944 års tandläkarundervisningskommitté. Han skev bland annat om ortodonti, exempelvis Ortodontins betydelse ur paradentossynpunkt (1929) och Prognos för retinerade tänder (1942), och även om tandläkekonsten i USA. (källa)
2. Gustaf Herulf var son till lantbrukaren Georg Persson. Efter studentexamen i Sundsvall 1912 studerade han några år vid Stockholms högskola och inskrevs 1916 vid Tandläkarinstitutet och avlade tandläkarexamen 1920. Från 1920 bedrev han tandläkarpraktik i Stockholm. Herulf blev 1921 assistent vid Tandläkarinstitutets tandfyllnadsavdelning och 1922 vid dess kirurgiska avdelning, 1923 assistent, tillförordnad laborator och föreståndare vid dess röntgenlaboratorium och 1935 laborator där. Han var tandläkare vid Venngarns uppfostringsinrättning 1920–1921 och innehade 1921–1930 samma tjänst vid Gålö uppfostringsinrättning, varutöver han var tandläkare vid Svenska röda korset 1925–1932. Efter kallelse av universitetet i Helsingfors där han undervisade i dental röntgendiagnostik, kom han på inbjudan av tandläkarorganisationerna i Finland, Danmark och Norge gett fortsättningskurser för tandläkarna i dessa länder. Han utgav flera arbeten om röntgendiagnostiken inom tandläkarkonsten. 1921–1932 var han skattmästare vid Sveriges tandläkareförbund. (källa)
3. Ålstensskolan ritades och byggdes efter ritningar av arkitekt Ture Ryberg, en av Stockholms största skolbyggnadsarkitekter. Ålstens folkskola, som den först hette, blev den åttonde skolan i Brommas skolhistoria. Skolbyggnaden invigdes 1929, men 1928 räknas som byggår. Skolan byggdes i funktionalistisk stil. På bottenplanet fanns i den långa längan utrymmen för en så kallad matbespisning för skolfrukosten (skollunchen), gymnastiksal, simbassäng och tvagningsrum, läkarmottagning och tandläkarpraktik för skolbarnen, rektorsexpedition och vaktmästarbostad. Klassrummen rymdes i de två övre våningarna. Då skolan var nybyggd fanns inga toaletter, utan barnen fick gå ut på skolgården till en mindre sidobyggnad, där det fanns toaletter. För de litet äldre eleverna fanns det vid Ålstens folkskola under sommarloven möjlighet att erhålla ett planteringsland i Stockholms folkskolors skolträdgård. Under ledning av lärarpersonal skulle eleverna då under sommarlovet regelbundet infinna sig i skolträdgården för att följa upp arbetet i det egna planteringslandet med sådant som vattning och ogräsrensning. Både prydnadsväxter och nyttoväxter odlades. Skolträdgårdens planteringsland låg öster om skolgården. (källa)
4. Ericsson, som var son till lantbrukare Erik Andersson och Anna Jönsson, avlade studentexamen 1930, tandläkarexamen 1933, blev medicine kandidat 1946 och odontologie doktor 1949 med en avhandling om tandemaljens löslighet och dess samband med karies. Han startade tandläkarpraktik i Reftele 1933, blev föreståndare för tandkliniken i Domnarvet 1937 och i Stockholm 1943–1958. Han var tillförordnad professor i cariologi vid Tandläkarhögskolan i Stockholm 1949, blev laborator där 1950, professor där 1962 och var professor vid Karolinska Institutet 1964–1977. (källa)