Tankelyrik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tankelyrik

1. Landesmann framträdde på 1840-talet i pressen med dikter och artiklar och fick för 3 års tid gå i landsflykt för sin stridsskrift Wiens poetische Schwingen und Federn, som gav en skoningslös bild av litteraturens lägervall under Klemens von Metternichs censurregemente. Landesmann, som var döv, nära nog bild och tillbringade mycket tid i ensamhet, utvecklade särskilt under 1870- och 1880-talen en betydande produktivitet, särskilt som novellist och författare av tidsromaner. Främst verkade han dock inom den filosofiska essayens område med en starkt ursprunglig tankelyrik, som gav en sällsynt gripande totalbild av hans mörka livsåskådning. (källa)
2. Hans åsikter om litteraturens, särskilt dramat fixerades i Mein Wort über das Drama (1843). På återfärden från en resa till Italien övertalades han att stanna i Wien, där hans starka teaterintresse tog i anspråk vid Hofburgteatern. Här förblev han sedan resten av sitt liv och gifte sig 1846 med skådespelerskan Christine Enghaus. Revolutionsåret 1848 betecknar en ny epok i Hebbels alster. Detta år framträdde han dels med Neue Gedichte, huvudsakligen tankelyrik, dels med tragedin Herodes och Mariamne (svensk översättning 1909). Bland hans följande dramatiska verk märks Michel Angelo (1855), Agnes Bernauer (1851, tryckt 1855), Gyges und sein ring (tryckt 1856) samt den mäktiga trilogin Die Nibelungen (1856-62). (källa)
3. Tennysons skaldelynne är lyrisk-episkt, i det kontemplativa och skildrande lyckas han bäst. I hans dikter framträder med styrka och renhet en varm sympati för människorna jämte förmågan att utspana deras ädlare impulser och syften. Segrande gudsförtröstan och profetisk förhoppning om, att en ädlare människotyp skall framgå ur kulturens strider, lyser fram ur hans tankelyrik. Tennyson har poetiskt belyst århundradets stora spörsmål och mänsklighetens intressen, gett uttryck åt kulturens ljusa och mörka sidor, folkets självkänsla gentemot bördens eller privilegiernas anspråk. Han är en representant för de optimistiska strävanden som i ord och handling framträdde under förra delen av drottning Viktorias regering. Till väsen och form är väl för övrigt hans poesi en fortblomstring av Georgsskedets stora lyrikers (William Wordsworth, lord Byron, Percy Bysshe Shelley, John Keats), kanske inte mer genialisk, men med stegring av färg- och klangrikedom och konstnärlig detaljutmejsling samt ett för honom egendomligt ljusdunkel, en ljuvlig skönhetsdager, som gjuter sig över hans brett böljande vers. Han hade ett utomordentligt sinne för finare skiftningar i såväl själsrörelser som den yttre naturens företeelser och återgav dem med rikt målande egenord. Så har han mer än kanske någon efter Shakespeare gjort engelska språket rikare. Flera av hans dikter andas också stark nationalstolthet. (källa)
4. Runeberg debuterade 1899 med ett häfte Dikter, som 1902 följdes av Nya dikter (båda utgivna under pseudonymen "Alceste"). Dessa innehåller främst ungdomlig stämningslyrik och fosterländsk tendensdikt, i vilken skalden ger uttryck för en idealism, vilken i den tredje samlingen, Dikter (1908), når sin kulmen i en fördjupad tankelyrik, inspirerad av ett levande krav på mänsklig fullkomning och buren av ett starkt etiskt patos i förening med en upphöjd skönhetslängtan. Han hämtade med förkärlek sina motiv från historien, sagan och legenden. (källa)