Tapetmönster Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tapetmönster

1. Som stafflimålare utförde han målningar i gouache, olja samt akvarell med vitt skilda motiv och illustrationer för Göteborgs- och Stockholmspressen. Hans tapetmönster som han formgav för företaget Duro visar på djärva geometriska former och färgställningar. Han designade även bruksföremål som var starkt inspirerade av samtidens modernism. Som teaterdekoratör utförde han bland annat dräkter och scenbilder till Oidipus som gavs på Konserthusteatern i Stockholm 1928, materialet från denna föreställning visades i London 1929. Till sin 75-årsdag utgav han den illustrerade memoarboken Penselstråk. Lundström är representerad vid bland annat Nationalmuseum och Nordiska museet. (källa)
2. Efter 1830 började papper tillverkas på rulle, och man övergick till att valstrycka tapeter. Mönstret skars ut i en rund stock. På detta sätt kunde man göra tapeter både snabbt och billigt. Redan vid mitten av 1800-talet kunde man trycka 10 till 15 färger åt gången. För varje färg i tapetmönstret fanns en tryckvals med tillhörande färglåda. Problemet vid denna revolution var att få tag på råvaran till papperet. Lumpen räckte inte till och därför började man använda träslipmassa till papperstillverkningen. Resultatet blev att papperskvaliteten försämrades avsevärt. Det sena 1800-talets tapetpapper kan av denna anledning variera, beroende på hur påkostad tapeten är. Först under 1900-talet började pappersmassa av högre kvalitet användas. (källa)
3. En detaljerad illusion kräver en mönsterbild som är mycket mer komplext än ett upprepat tapetmönster, varför ofta dessa mönster består av upprepade slumpmässiga punkter (random dots). När autostereogram betraktas rätt, framträder ett dolt 3D-motiv. Autostereograms av denna form kallas Random Dot Autostereograms. (källa)
4. Kring 1910 började han gestalta möbler och textilier till sina egna inredningar. Han kom i kontakt med Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson i slutet av 1920-talet. Tillsammans med arkitekten Oscar Wlach hade han på Parisutställningen 1925 visat stol modell 2025. Sitsen är i rotting och ryggen av bambupinnar. År 1933 tvingades han i landsflykt och kom till Stockholm. Därefter arbetade han främst med möbel- och inredningsdesign och utförde möbler, tapetmönster och tygtryck för Svenskt Tenn i Stockholm. Bland Franks verk räknas även Villa Beer i Wien. Han är representerad på Nationalmuseum i Stockholm och Röhsska museet i Göteborg. (källa)