Taxa Synonymer Betyder Uttal

• avgift
• kostnad
• pris

Hur används ordet taxa

1. Grå-, snö- och brunsiske-komplexet är mycket omdiskuterat och olika auktoriteter och nationella taxonomiska kommittéer behandlar gruppen olika. Traditionellt har ofta gråsiska och snösiska delats upp som två arter, men mycket forskning indikerar att dessa båda taxa bättre beskrivs som en art eftersom det saknas tydliga genetiska, morfologiska och beteendemässiga skillnader. (källa)
2. Redan tidigt uppkom tvivel om att alla dessa grupper hör tillsammans. Molekylärgenetiska undersökningar av jordsvinet, som är den enda levande medlem i ordningen Tubulidentata, visade att djuret inte har några närmare släktingar bland de levande däggdjuren. Jordsvinets förfäder skilde sig troligtvis för 90 miljoner år från andra däggdjur. Elefantdjur, sirendjur och hyraxar (sammanfattad i djurgruppen Paenungulata) är enligt bruklig forskarmening släkt med varandra men inte med de andra taxa av hovdjuren. Ibland sammanfattas jordsvin och Paenungulata i överordningen Afrotheria. Genetiska forskningar visade att de är släkt med varandra, men fossil saknas. (källa)
3. Hyraxar är en mycket gammal djurgrupp. Den första kända familjen i ordningen, Pliohyracidae, uppkom under tidig eocen. I den efterföljande epoken, oligocen var hyraxar den dominerande gruppen bland växtätande däggdjur i Afrika, och de levde även i andra delar av världen. Det fanns arter som var små som möss och andra som var stora som mindre noshörningar. Flera taxa existerade fram till pliocen men redan vid slutet av oligocen var många arter utdöda, då de inte var lika framgångsrika som moderna däggdjur. De sista exemplaren av familjen Pliohyracidae dog ut för två miljoner år sedan. (källa)
4. Kondoren är den enda idag förekommande arten inom släktet Vultur. Till skillnad från Kalifornisk kondor (Gymnogyps californianus), som är känd från ett flertal fossil så är fossila fynd av kondor mycket få. Ett antal fossil från pliocen-/pleistocen i Sydamerika beskrevs först som en egen art inom släktet men senare studier visade att de inte skilde sig ifrån V. gryphus. Dock finns det pliocena fossila lämningar ifrån ett taxa funna i Tarija i Bolivia, som kan härstamma ifrån en till storleken mindre förhistorisk underart, V. gryphus patruus. (källa)
5. Huruvuida den utgör samma art som amerikansk kricka (Anas carolinensis), vilken förekommer i nordamerika, är omdiskuterat. Exempelvis accepterar inte IUCN och BirdLife International dessa båda taxa som olika arter, och fortfarande 2016 behandlar Clements et al dem som en art. Trots detta är det många auktoriteter, bland annat SOF som behandlar dem som två arter, baserat på beteende (Laurie-Ahlberg och McKinney 1979), morfologi (Livezey, 1991), och molekylära (Johnson och Sorenson 1999) data vilket diskuteras av Sangster et al, 2002. Rent genetiskt verkar amerikansk kricka stå närmare den sydamerikanska arten gulnäbbad kricka. (källa)
6. I klassen kräldjur finns alla medlemmar från gruppen amnioter med undantag av fåglar och däggdjur. Från början definierades klassen så att kräldjur är den djurgrupp som innefattar krokodiler, alligatorer, bryggödlor, ödlor, ormar, masködlor och sköldpaddor. Klassen fick det vetenskapliga namnet Reptilia. Denna indelning är fortfarande i bruk men i nyare tider finns en del forskare som anser att taxa ska vara monofyletiska, alltså att de ska innefatta alla arter som har utvecklat sig från en gemensam stamfader. Kräldjur är enligt den ovan nämnda beskrivningen parafyletisk, även fåglar och däggdjur har utvecklat sig från ett ursprungligt kräldjur. (källa)
7. Adulta kungsörnar varierar kraftigt i storlek och vissa tillhör de största örnarna inom släktet Aquila. Merparten av underarterna är mellan 65 och 100 cm, med ett vingspann på 150–240 cm, och väger 2,5–7 kg. Den minsta underarten är A. c. japonica och A. c. daphanea är den som i genomsnitt är störst. Dock förekommer det att individer av A. c. canadensis kan bli större än medel och den största uppmätta kungsörnen var av detta taxa och vägde 9 kg och mätte 102 cm. Som med många arter inom Accipitriformes, så är honorna större än hanarna och kungsörnshonorna väger i genomsnitt en fjärdedel- till en tredjedel mer än hanarna. (källa)
8. När det gäller vetenskapliga namn inom taxonomi skrivs de generellt kursivt om det gäller släkten eller lägre taxa, medan familj eller högre taxa skrivs med rak skrift. (källa)
9. Kärrhökar (Circus) är ett släkte som består av ett tjugotal taxa av smäckra rovfåglar med smala långa vingar och lång stjärt. Könen har hos alla dessa arter mycket olika fjäderdräkter och ungfåglarna påminner mest om honorna. De jagar lågt över marken och glidflyger vingligt med grunt V-ställda vingar. Man ser dem sällan nyttja termik för att segelflyga. De placerar sina bon på marken i tät vegetation eller i anslutning till myrmark. (källa)