Teism Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet teism

1. Exempel på nutida polyteism. (källa)
2. Monoteism (monoteist) (av grekiska monos, , och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism). (källa)
3. Monoteism är känd från bland annat zoroastrianism samt från judendomen och de religioner som utsprungit ur den, de abrahamitiska religionerna. Gudsbegreppet i dessa religioner är likaledes antropomorft: människan är skapad till gudens avbild, vilket omvänt ger att den ende omnipotenta guden är lik människan. Även den abrahamitiske gudens änglar är i fysiskt hänseende människoliknande. (källa)
4. I Västvärlden har termen "religionsfilosofi" förekommit åtminstone sedan 1600-talet, då de engelska filosoferna Ralph Cudworth och Henry More använde termen. Enligt Gary E. Kessler har den moderna västerländska religionsfilosofin sin början med Friedrich Hegel, men enligt Paul J. Griffiths började den västerländska religionsfilosofin tidigare än så. Griffiths spårar början av den västerländska religionsfilosofin till Nicolaus Cusanus (född 1401, död 1464) idé om att det finns ett "släkte" kallat "religion" som har olika "arter" (de specifika religionerna). Denna idé kom att utvecklas och bli central för bland annat Baruch Spinoza, John Locke och Gottfried Wilhelm von Leibniz. Enligt Griffiths är det när denna idé utvecklades bland dessa 1600-talsfilosofer som det också uppstod en distinktiv "religionsfilosofi", avgränsad från den strikt kristna filosofin. Den västerländska religionsfilosofin fortsatte dock att framförallt beröra filosofiska frågor relevanta för kristendomen. Ett skäl till detta är att västerländska filosofer levt i kontexter där teism varit normen, samt ofta själva varit teister. (källa)
5. Spekulativ kallas den filosofi, som bygger på spekulation. En sådan riktning framträdde inom den tyska filosofin efter Kant och nådde sin höjdpunkt i Hegels dialektiska metod. Hegel karakteriserade det spekulativa förfarandet som användning av konkreta begrepp i motsats till reflexionen, som arbetar blott med abstrakta begrepp. Som spekulativ teism brukar man beteckna den religionsfilosofiska ståndpunkt, som intogs av Fichte den yngre. (källa)
6. Teism (av grekiska theos, gud), är en filosofisk eller religiös riktning som menar att det finns en transcendent (översinnlig, ej möjlig att uppfatta eller förstå) och personlig (ett väsen/en kraft i sig själv och inte något utspritt) Gud. Denne är upphovet till universum och ingriper i mänsklighetens historia främst genom att ge människorna en tro. (källa)