Teleskopisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet teleskopisk

1. Förr användes uteslutande klockor av murverk eller betong, nedsänkta i marken, men senare användes mest kar av järnplåt, byggda halvt om halvt ovan jord. Klockan, som består av järnplåt, neddoppar i klockkaret. Då klockan är tom vilar dess underkant på botten av klockkaret. Vid mindre klockor är klockan utförd i ett stycke, vid större i flera delar, så kallade lyft. Klockor med en rymd av ända till 400 000 kubikmeter finns utförda med 6 lyft. Då gasen leds in i en sådan så kallad teleskopisk klocka, lyfts först den inre delen. När den är uppe, griper den ringformiga rännan, fickan, på dess undre kant i en motsvarande ring på det andra lyftets övre kant, varefter det andra lyftet börjar gå i höjden och så vidare. Tätningen mellan de olika lyften åstadkoms genom det vatten, som medföres i lyftens fickor. För att klockan skall lyfta sig jämnt över hela omkretsen, måste den styras med rullar, som ligger an mot ledarställningen. Från början var det vanligt att bygga in klockorna i hus, då man fruktade att vätskespärren skulle frysa vid kyla, men sedan effektiva uppvärmningsanordningar togs fram användes vanligen öppna klockor, det vill säga ej inbyggda. Två inbyggda gasklockor, ritade av Ferdinand Boberg, finns vid Stockholms gasverk men är ej i drift. (källa)
2. Den vanligaste typen av mobilkran består av en teleskopisk bom av järn eller stål, fastsatt på en mobil plattform via ett gångjärn. Ett system av hydraulcylindrar eller kablar kan höja och sänka bommen. Den kraftkälla som driver hydraulpumparna är vanligtvis en dieselmotor. Bommen som kroken sitter i är oftast in- och utskjutbar, teleskopisk. (källa)
3. En modern satellittelefon är ungefär lika stor som en större mobiltelefon. Tidigare modeller var betydligt otympligare och hade ofta även en stor teleskopisk antenn. I dag har telefonerna blivit betydligt mindre. Satellittelefoner används flitigt av människor som vistas på avlägsna platser eller på platser som av andra skäl saknar pålitliga kommunikationssystem. Exempel på användare av satellittelefoner är journalister, äventyrare och forskare. (källa)
4. Chassit på moderna skotare är i regel uppbyggt med två s.k. boggiaxlar, med vardera två boggiväxellådor där drivhjulen är monterade, en på vardera sida under timmerredet och på åttahjuliga skotare, en på vardera sida under framvagnen. De båda enheterna förenas genom en svängbar midja för att möjliggöra en ramstyrningsinrättning. I regel är samtliga axlar drivna för att ge största möjliga framkomlighet. Skotare drivs med hydrostatisk eller hydrostatisk mekanisk transsmission. Den hydrauliska kranen som används för lastning och lossning har oftast teleskopisk kranmekanik vilket ger den en lång räckvidd för att på samma uppställningsplats kunna lasta timmer inom en stor radie. Drivningen av de båda boggiaxlarna sker normalt via en gemensam hydraulmotordriven s.k. fördelningsväxellåda med två drivuttag, ett uttag för drivningen av den bakre boggiaxeln och ett uttag för drivningen av den främre boggiaxeln. Drivuttaget till den främre boggiaxeln är oftast ihopbyggd med boggiaxeln medan den bakre boggiaxeln drivs via en kardanaxel från fördelningsväxellådan. Varianter finns på drivningen av boggiaxlarna där fördelningsväxellådan ersatts av individuellt hydraulmotordrivna boggiaxlar. Nackdelen med den senare drivtekniken är att momentförflyttning mellan främre och bakre boggiaxel inte är möjlig vilket är aktuellt om alla drivhjulen på en boggiaxel tappar markgreppet. Samma nackdel uppstår med direktdrivna hjul med s.k. hjul-hydraulmotorer där man eliminerat både fördelningsväxellådan, differentialväxlarna i boggiaxlarna och boggiväxellådorna. Fördelarna med den senare drivtekniken är större flexibilitet i maskinens grundläggande uppbyggnad och möjlighet till individuell styrning av utgående moment och varvtal för varje drivhjul (slirningskontroll), men är främst användbar för maskiner i lättare terräng med bra markgrepp och för maskinchassin till skördare som alltid har samma maskinvikt oberoende av driftssituation. (källa)