Televerket Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet televerket

1. Under 1970- och 80-talen startades några andra nät på olika orter i landet, ibland som tillfällig försöksverksamhet. Televerket sände i egna nät från år 1983 under namnet Televerket kabel-TV. Den 1 januari 1986 trädde Lag om lokala kabelsändningar (SFS 1985:677) i kraft, vilket möjliggjorde permanenta sändningar. Vid den tiden fanns omkring 40 nät med 100 000 bostäder anslutna. Televerkets kabel-TV, numera Com Hem, har hela tiden varit den dominerande distributören med ca 75% av kabel-TV marknaden. Bland övriga distributörer kan nämnas Tele2Vision, Canal Digital och Sappa. (källa)
2. Lyxtelegram var en särskild form av telegram använd vid gratulation eller kondoleans. Under åren 1912 till 1977 fanns möjlighet att via Telegrafverket, sedermera namnändrat till Televerket, få telegram utskrivna på en speciellt utformad blankett. Behållningen av denna verksamhet tillföll Nationalföreningen mot tuberkulos. Lyxtelegram kom att utgöra en kulturell företeelse då blanketternas bilder ofta skapades av kända konstnärer. Drygt 100 olika blanketter förekom. Totalt sändes mer än 140 miljoner  lyxtelegram, och Nationalföreningen mot tuberkulos fick in 53 miljoner kronor. Initiativtagaren till lyxtelegrammen var grosshandlare Gustaf Hagberg i Göteborg. (källa)
3. Avregleringar inom svenska branscher har sedan 1990-talet skett inom inrikesflygmarknaden (1992), telemarknaden (1993, tidigare monopol för Televerket), postväsende- och brevdistributionsmarknaden (1993–1994, tidigare monopol för Posten), elmarknaden (1996, tidigare oligopol med Vattenfall och lokala energibolag), järnvägstrafiksmarknaden (1996 för godstågstrafik och 2009 för persontåg, tidigare monopol för SJ), apoteksmarknaden (2009, tidigare monopol för Apoteket), besiktningsmarknaden (2010, tidigare monopol för Bilprovningen), penningspelmarknaden (2019, tidigare monopol för dåvarande Lotteriinspektionen). (källa)
4. Personsökning via radiosignaler förekom i USA från början av 1920-talet och användes inom polisväsendet. Lokala, trådlösa personsökarsystem med endast en basstation som omfattade till exempel ett fabriksområde eller ett sjukhus förekom från 1960-talet och framåt. Svenska Televerket startade ett internt försökssystem 1968 och utnyttjade nätet av FM-sändare för att distribuera söksignaler. Försöksgrupper var montörer och reparatörer. Personsökarna kände av signaler i en underbärvåg i FM-sändningarna vilka inte hördes i vanliga radioapparater. Verkets reparatörer gick därmed att nå men de måste uppsöka en fast telefon och ringa ett förutbestämt telefonnummer för att få ett meddelande. (källa)
5. Svenska Televerket arrangerade under 1970- och 1980-talen teckningstävlingar för skolbarn i årskurs 3 där de vinnande bilderna utgjorde omslagen till de lokala telefonkatalogerna. (källa)
6. Lokaldelen grundades på 1940-talet och fokuserade på lokala kontaktnät. Branschförteckningen Gula Sidorna infördes i Sverige 1978. Det fristående katalogföretaget Din Del köptes 1986 upp av Televerket. Samma år lanserades företagskatalogen Emfas. Åren 1987–1991 infördes färgade sidor för de olika delarna. (källa)
7. Kioskernas utförande har varierat genom åren och moderniserats. Den klassiska brittiska modellen ersattes till exempel under 1960-talet av en modern kantig variant med stora glasytor. I Sverige kom liknande modeller i Televerkets orangea färg under samma period. Materialet har också skiftat, de tidiga kioskerna tillverkades i trä och senare i material som stål samt betong. Under 1960- och 1970-talet började de tillverkas i hårdplast. Under 1980-talet inleddes en omställning av telefonkioskernas betalsystem från mynt till telefonkort. I Västtyskland och Sverige kom även nya handikappanpassade modeller. (källa)
8. Telefonvakt var en publik tjänst hos Televerket som bestod i att man på telefonstationen bevakade en abonnents telefonnummer och besvarade inkommande samtal. Telefonvaktsuppdraget kunde bestå i att antingen enbart besvara samtal och lämna besked eller att även ta emot och vidarebefordra meddelanden. Telefonvakten utgjordes av telefonister på Televerkets telefonstationer där nummer som skulle bevakas hade kopplats om på så vis att inkommande anrop styrdes om till telefonisternas växelbord. Televerket lade ner tjänsten i mitten av 1990-talet. (källa)
9. Stationen följdes snart av flera andra, den första större telefonstationen i Sverige var den i Sundsvall, där man valde ett koordinatväljarsystem utvecklat av Televerket självt för 3 500 abonnenter. (källa)