Tempelherre Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tempelherre

1. Inom upplysningstidens mera radikala kretsar började tempelherrarna uppfattas som martyrer och offer för upplysningens påstådda fiende - den katolska kyrkoorganisationen. Ett antal ordenssällskap avhängiga de olika frimurareordnarna växte fram fr.o.m. 1740-talet och antog självbeteckningen tempelherrar eller tempelriddare, men förefaller sällan ha använt namnet Baphomet i något sammanhang. Frimurarförfattaren Friedrich Nicolai spekulerade över innebörden av namnet Baphomet, och föreställde sig ett samband med de grekiska orden baptizo metis, "ett dop i Förnuftet". När franska revolutionen utbröt tillskrev författaren Augustine Barruel Tempelherreorden retroaktivt att ha dyrkat Baphomet. (källa)
2. De tre största medeltida riddarordnarna var Tempelherrarna grundade 1119, Johanniterorden som grundades 1099 och Tyska orden från år 1191. Enligt kyrkans lag var korsriddarordnarna endast underställda påven och Gud och de erkände inga andra auktoriteter. (källa)
3. Huvudpersonen är korsfararen riddar Ivanhoe (Wilfred of Ivanhoe) som återvänder till England från fångenskap. Bakgrundshandlingar handlar om motsättningar mellan normander och saxare, och Ivanhoes kärlekskval mellan den vackra (och goda) judiska Rebecca och hans barndomskärlek, den passande damen Rowena. Medan Rowena är en ganska färglös figur är Rebecca ett förhållandevis starkt personporträtt. Medan Ivanhoe tillbringar en stor del av handlingen mer eller mindre oskadliggjord efter att ha skadats i inledningen, utspelas en olycklig kärlekssaga mellan en av prins Johans trogna riddare, tempelherren Brian de Bois-Guilbert, och Rebecca. (källa)
4. Bernhard av Clairvaux har även förknippats med Tempelherreorden och var den främste förespråkaren av sällskapet som officiellt erkände den som en militär och religiös orden. Hans förbindelser med Tempelherreorden sträckte sig emellertid längre än så, då han hjälpte till att utforma den ed som alla ordensmedlemmar skulle avlägga. Den kallades Tempelherrarnas ordensregel och innebar att ordensmedlemmarna fick svära sin lydnad till Bethania, Marias och Martas borg. (källa)
5. Området Lalibela, som tidigare kallats Roha, uppkallades av kungen Lalibela. Han namn betyder "Bina erkänner hans suveränitet" då han hade en bisvärm runt sin säng som spädbarn utan att bli skadad, något på tolkades som ett tecken. Han regerade åren 1181 till 1221. Enligt legenden konverterade han till kristendomen och tillbringade även en tid i Jerusalem. Området uppfördes under 1200-talet under Zagwedynastin efter att kung Lalibela hade en gudomlig uppenbarelse. Enligt fader Francesco Alvarez, som deltog i den portugisiska beskickningen till Etiopien 1520-6, berättade Lalibelas präster att kyrkorna tagit 24 år att bygga, och att de konstruerats av vita män. Enligt vissa källor ska detta ha varit tempelherrar som följde Lalibela från Jerusalem. Kyrkorna är uthuggna direkt ur klippan och betecknas därför som monolitbyggnader. Förutom kyrkobyggnaderna finns även en mängd uthuggna grottor, tunnlar, kryptor och gångstigar och igenom området löper den konstgjorda floden Yordannos. (källa)
6. Tempelherrarna förekommer i Jan Guillous böcker om tempelriddaren Arn, Don Rosas serie Korsfararkungarnas krona, Raymond Khourys bok Den siste tempelriddaren (2006), Steve Berrys bok Tempelriddarens arv, Robyn Youngs bok Brödraskapet (2002) samt i otaliga konspirationsteorier, exempelvis i satirisk form i Umberto Ecos bok Foucaults pendel. (källa)