Temperatur synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas temperatur

Temperatur uttalas temp|er|at|ur [-u´r] -en -er.

Ordformer och varianter av temperatur

Temperatur är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet temperatur

Gardenian är kalkskyende och måste odlas i kalkfri jord med ett pH på 5–5,5. Jorden skall hållas jämnt fuktig och får aldrig torka ut helt. Plantorna gillar inte för höga temperaturer och sommartid palceras de med fördel utomhus. Vintertid är en temperatur mellan 10 °C och 12 °C lämplig. Högre om plantorna blommar. Planteras om varje eller vartannat år. Kan beskäras om plantan blir för yvig.

Gas är ett av de fyra huvudsakliga aggregationstillstånd materia kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga. Ett ämne går vanligtvis från fast till flytande till gas och sedan vidare till plasma när temperaturen ökar. I vissa fall kan dock ett ämne gå direkt från fast till gasfas.

Gelatin har en mängd unika egenskaper varav den viktigaste är förmågan att bilda termoreversibla geler, det vill säga stelnar vid avkylning och smälter vid ökad temperatur vilket sker inom ett snävt temperaturintervall. varvid den övre gränsen är smältpunkten av gelén, vilket beror på gelatinkvalitet och koncentration, men är typiskt mindre än 35 °C och den undre gränsen fryspunkten vid vilket isen kristalliserar. Den övre smältpunkten ligger under människans kroppstemperatur, en faktor som är viktig för känslan i munnen hos livsmedel som framställts med gelatin.

En sensor som är avsedd för att slå larm kallas ofta detektor. Aktiveras typiskt vid överskridande av gränsvärden, som för hög temperatur eller för lågt tryck etc. Olika typer av sensorer är bland andra: radar, sonar, tryckgivare, fotodioder, kameror och mikrofoner.

Vid smältning av metallen är det viktigt att man beaktar smältans flytbarhet. Det vill säga att man anpassar smältans värme för att optimera hela gjutförloppet. Flytbarheten påverkas även av smältans temperatur, viskositet och flödeshastighet. När sedan smältan fyller formen är det viktigt att hela formen fylls tillräckligt snabbt. Om smältan flyter för långsamt (exempelvis på grund av temperatur, tryck eller formens dimensioner) så inträffar kallflytning. Kallflytning innebär att metallen stelnar innan formen fyllts, vilket ofta inträffar vid krökar. Vid stelningsförloppet kan stelningskrympning och svalningskrympning inträffa. Den tidigare kan orsaka krympporer eller sugningar medan den senare kan orsaka spänningar och sprickor. När detaljen stelnat och den ska tas ur kokillen så är det viktigt att detaljen och kokillen utformats så att detaljen inte skadas av att formen delas. Dessutom bör rensning och efterbehandling tas i beaktande vid utformning av detaljen och formen för att minska detaljens kostnad.

När blymönja (blyoxid) ingår som stabilisator talar man om blyglas, som även benämns kristallglas. Om glasbildaren kiselsyra delvis (upp till 56%) byts mot borsyra (tillsätts i glasmassan som borax) får man borsilikatglas, som är särskilt motståndskraftigt mot kemisk påverkan, tål hög temperatur och är motståndskraftigt mot snabba temperaturväxlingar. Denna sorts glas har därför stor teknisk användning. Till kvicksilverlampor används så kallat hårdglas innehållande 20-30% aluminiumoxid. Smältning av ren kvartssand utan tillsatser ger kvartsglas, som har den speciella egenskapen att det släpper igenom ultraviolett ljus (UV-ljus). Det är denna sorts glas som används till urladdningsröret i kvartslampor. Utöver detta tillsätts också ofta luttringsmedel för att erhålla cirkulation i glasmassan då luttringsmedlet avger gaser.

Glimmer tål mycket hög temperatur och är en god isolator. Glimmer används därför ofta i samband med elektriska värmeapparater, t.ex. som stomme till en lindning med motståndstråd. Typexempel den elektriska brödrosten.

I kylare på bilar har glykolen två funktioner, dels som frostskydd för kylsystemet, dels som rostskydd i kylsystemet. En blandning av 50 procent vatten och 50 procent glykol ger en fryspunkt på ca -40 °C samtidigt som den höjer kokpunkten till ungefär 108 °C. Övertrycket i en bils kylsystem innebär dessutom att vätskan kokar vid ungefär 120 °C. Den höjda kokpunkten medger att en bil kan köras på högre temperatur och därför få effektivare förbränning.

Gnistan är svår att studera eftersom den är kortlivad och beroende av ett flertal parametrar, bland annat gasens sammansättning och tryck och beträffande den elektriska urladdningen elektrodernas utformning, ytstruktur, temperatur och inbördes avstånd. Eftersom dessa parametrar ändras har gnistor dålig reproducerbarhet. Den studerades vetenskapligt först av den engelske naturforskaren Robert Hooke på 1670-talet. I modern tid har gnistor studerats med höghastighetsfotografering, snabba oscilloskop och interferometri.

Temperatur på Engelska

temperature

the temperature is rising