Temperaturkurva Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet temperaturkurva

1. Tobaksrök innehåller partiklar, gaser och ånga som består av ungefär 4 700 olika ämnen och föreningar. Endast omkring fem procent av utsläppet är synlig rök. Den del som rökaren inhalerar benämns huvudrök, medan röken som avges mellan blossen kallas sidorök. Den kemiska sammansättningen är olika på grund av att temperaturen i tobaken varierar. För att ta cigaretten som exempel: Närökaren inhalerar stiger temperaturen i cigarrettänden till 900 – 1 050 grader. Temperaturkurvan sjunker längs cigaretten till omkring 40 grader i den ände som rökaren har i munnen. Mellan blossen, när sidoröken bildas, brinner cigaretten jämnare och med lägre temperatur. Mellan blossen brinner 55 – 70 procent av tobaken upp. (källa)
2. Divergensproblemet är den bristande överensstämmelsen mellan de temperaturer som uppmätts med termometrar (instrumentella temperaturer) å ena sidan, och de temperaturer som rekonstruerats med hjälp av data från årsringar från nordligt belägna skogar, å den andra. Medan de instrumentella temperaturerna visar påtagligt stigande temperaturer, syns inte motsvarande temperaturökning i många av de träd som undersökts. En temperaturkurva som hade tagits fram endast med hjälp av årsringsdata skulle inte ha visat någon märkbar temperaturhöjning. Temperaturgraferna beräknade på dessa båda sätt divergerar i förhållande till varandra sedan 1960-talet, vilket givit upphov till termen. (källa)
3. När det gäller jordens medeltemperatur är det specifikt en temperaturrekonstruktion (rekonstruerade temperaturförändringar på norra halvklotet under de senaste århundradena) gjord av klimatforskarna Michael Mann, Raymon Bradley och Malcom Hughes från 1998 som avses. Kurvan kallas ofta MBH98 efter forskarnas efternamn samt året den först publicerades. MBH98 var det första större försöket att rekonstruera temperaturkurvor baserade på bland annat paleoklimatologiska undersökningar. (källa)
4. Dahlgren var en av stiftarna av Svenska värmetekniska föreningen 1909, och senare dess ordförande. I dess Tidskrift för värme-, ventilations- och sanitetsteknik, VVS, publicerade han flera artiklar. Mest uppmärksamhet intar hans 1922 med Ingenjörsvetenskapsakademiens mindre guldmedalj belönade undersökning Temperaturkurvor för olika orter i Sverige och deras värmetekniska betydelse. En av sina största anläggningar, Stockholms stadshus uppvärmning och ventilation, har han skildrat i minnesskriften över detta bygge (1923). (källa)