Temperaturväxling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet temperaturväxling

1. För att klara temperaturväxlingarna måste urverket förses med särskild logik som kompenserar för variationer av svängningsfrekvens i kristallen beroende på dess temperatur. (källa)
2. Motorn fungerar genom att gas omväxlande värms upp och kyls av. Det leder till tryckskillnader i cylindern som pressar upp respektive drar ned kolven. Den mindre kolven (illustrationen) är till för att ändra gasens fördelning i de varma respektive kalla delarna av cylindern för att påskynda temperaturväxlingarna. (källa)
3. Glykolbaserade bromsvätskor är industristandard sedan länge, en del utbrytare finns men de är få. Orsaken är att alla hydraulsystem, som inte är hermetiska, har en viss luftväxling med temperaturväxlingarna(Boyles lag), med luft kommer luftfuktighet, som till slut kondenserar till vatten som kontaminerar hydraulvätskan. En maskin arbetar oftast och dessutom i en tempererad och ofta fuktkontrollerad miljö, vilket inte ger så mycket gasväxling, medan en bil blir varm och kall, står ute i regn, snö och sommarhetta vilket ger en stor gasväxling. Detta tenderade ju självklart inte att vara ett problem under första delen av 1900-talet då bromsarna var mekaniska, men i och med att prestanda på både vägar och motorer steg behövde man förstärkning på bromsfronten då de mekaniska bromsarna var mycket ojämna i bromsverkan på grund av justeringssvårigheter. Hydraulik var lösningen där ett identiskt tryck kunde åstadkommas på flera punkter samtidigt. Utvecklingen gjorde att bilarna fick en servoassistans från insugsvakuumet, så det blev ännu lättare att bromsa. Men all rörelseenergi måste ju ta vägen någonstans: värme. Värmen från bromsarna gav högre gasväxling och skapade mer vatten i bromssystemet, och helt plötsligt så kokade vattnet vid inbromsning, vilket gav gas i ett hydraulsystem, vilket gör att det upphör att fungera. Hydraulsystemets främsta egenskap är att hydraulvätska ej kan komprimeras, men det kan gasen som bildades. För att få bort vattnet så måste man ha en vätska som kan emulgera med vattnet och behålla vätskeformen vid så hög temperatur som möjligt: glykol. (källa)
4. När blymönja (blyoxid) ingår som stabilisator talar man om blyglas, som även benämns kristallglas. Om glasbildaren kiselsyra delvis (upp till 56%) byts mot borsyra (tillsätts i glasmassan som borax) får man borsilikatglas, som är särskilt motståndskraftigt mot kemisk påverkan, tål hög temperatur och är motståndskraftigt mot snabba temperaturväxlingar. Denna sorts glas har därför stor teknisk användning. Till kvicksilverlampor används så kallat hårdglas innehållande 20-30% aluminiumoxid. Smältning av ren kvartssand utan tillsatser ger kvartsglas, som har den speciella egenskapen att det släpper igenom ultraviolett ljus (UV-ljus). Det är denna sorts glas som används till urladdningsröret i kvartslampor. Utöver detta tillsätts också ofta luttringsmedel för att erhålla cirkulation i glasmassan då luttringsmedlet avger gaser. (källa)
5. Pigmenterade lack finns både som opakt och halvgenomskinligt lack. De halvgenomskinliga varianterna brukar kräva fler lager för att ge ett bra resultat. Nagellack har ofta en ungefärlig hållbarhet på ett par år, men tar skada av temperaturväxlingar eller växlande luftfuktighet och bör förvaras därefter med ordentligt åtdragen kork. Innan påstrykning av nya lager i olika färger behöver det föregående lagret torka, vilket brukar ta några minuter. Naglarna behöver även vila efter att det sista lagret strukits på innan händerna kan användas normalt igen. Ett lagers torrhet kan testas genom att försiktigt nudda det med fingertoppen. (källa)
6. En kompensationspendel är en pendel, som är så sammansatt, att de av temperaturväxlingar åstadkomna förändringarna av pendellängden utjämnas och svängningstiden således hålls konstant. Den mest använda pendeln av detta slag är den av John Harrison 1725 konstruerade så kallade rostpendeln, som är sammansatt av metaller med olika utvidgningsförmåga för värme. Kompensationen vinnes därigenom, att de kortare zinkstängerna, som förlänger sig mer än stålstängerna, vid ökad temperatur lyfter pendelkulan lika högt, som den sänkes till följd av de sistnämnda stängernas samtida förlängning. (källa)
7. Nymferna skyddar sig mot fiender, uttorkning och häftiga temperaturväxlingar genom att producera ett skyddande hölje av skum omkring sig. Dessa skumklumpar, som i Sverige kan ses på växtstjälkar under våren och sommaren, kallas på olika håll i landet för "humlespott", grodspott, ormspott eller gökspott. (källa)
8. Termisk expansion måste beaktas i mekaniska konstruktioner, särskilt om de är utsatta för stora temperaturväxlingar. De flesta broar måste konstrueras med expansionsfogar som kan ta upp längdförändringar hos konstruktionen. Termisk expansion är också ett problem vid järnvägsbygge, där skenskarvarna traditionellt haft ett mindre mellanrum för att medge expansion. Det är numera vanligt att bygga järnväg med helsvetsade räler, men detta kräver särskilt utförande och stabilitet hos underkonstruktionen för att kunna ta upp expansionskrafterna. (källa)
9. "Terma" var en vidareutveckling av denna tanke. Serien skulle vara flamsäker och termochockbeständig, alltså tåla temperaturskillnaden mellan den heta spisen och kallt vatten utan att spricka. Utvecklingen gjordes i samarbete med AGA och materialet i "Terma" utgjordes av novarlit, ett keramiskt material som tålde stora temperaturväxlingar och som patenterades av Gustavsberg i många länder. Serien "Terma" hade brun glasyr och bestod av tio delar, däribland stekpanna, fat, grytor samt kannor och blev mycket populär. Tillagnings- och serveringskärl i ett var i tiden. Idag är "Terma" representerat i Nationalmuseets permanenta utställning "Den moderna formen 1900-2000". (källa)