Tenn Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tenn

1. Aducering av brons sker genom en snabb avkylning. Om brons, som är en legering av koppar och tenn, får avsvalna långsamt efter gjutningen, blir hårdheten jämförelsevis stor. Snabb avkylning däremot, till exempel genom kallt vatten, har en motsatt verkan, så att ytan blir mjuk och metallen seg. Avkylningens intensitet måste dock noga avpassas efter bronsföremålens dimensioner. (källa)
2. Inom pyrotekniken används järnfilspån och metallegeringar som magnalium, en blandning av aluminium och magnesium med små mängder av nickel och tenn, för att skapa gnistor. (källa)
3. Harts är även en viktig fluss vid lödning med tenn. (källa)
4. Landet Hatti i centrala Anatolien var rikt på naturresurser i form av metaller, sten och timmer. Hettiterna var skickliga inom metallurgi och bearbetade koppar, tenn och bly till brons, senare lyckades man även framställa järn. Runt huvudstaden Hattusa låg en bördig högslätt där spannmål och grönsaker kunde odlas. Den bergiga terrängen var lämplig för fårskötsel vilket gav ull för kläder. Andra tamdjur hölls för produktion av kött. Till skillnad från många andra forntida kulturer i Främre Orienten levde hettiterna inte i en bördig floddal. Jordbruket var helt beroende av regn. Dessutom fick alla transporter ske till lands eftersom seglingsbara floder saknades och landets inre låg långt från kusterna. (källa)
5. Människan har tillverkat och använt vapen med metallblad från och med bronsåldern. Ursprungligen utvecklades svärdet från dolken när byggandet av längre blad blev tekniskt möjligt. Under slutet av 3000-talet f.Kr. byggdes svärdliknande vapen i Mellanöstern av arsenikkoppar. Senare användes blandningar av metallerna tenn och koppar. Det äldsta svärdliknande vapnet från cirka 3300 f.Kr. finns i Arslantepe i Turkiet. Detta vapen är dock en längre dolk, och inte en av de första förfäderna till svärdet. (källa)
6. Ordet isotoper används ibland oegentligt i stället för nuklider. Begreppet nuklid syftar i första hand på nukleära egenskaper framför kemiska egenskaper, medan begreppet isotop främst syftar på kemiska egenskaper framför nukleära. När man fokuserar på en bestämd typ av atomkärna och dess egenskaper t.ex. i kärnreaktioner väljer man lämpligast nuklid. När det handlar om att gruppera olika slags atomer av ett visst grundämne är isotop det mer adekvata begreppet. Som exempel visar nuklidkartan att grundämne nummer 50 – tenn - har 7 stabila isotoper (svarta rutor) och ytterligare 31 instabila isotoper (orange och blå rutor). Kartan visar också att det finns 3 stabila nuklider (88Sr, 89Y och 90Zr) med neutronantalet 50. För de två sistnämnda finns det dock även de radioaktiva kärnisomererna 89mY och 90mZr vilket inte markeras i kartan. (källa)
7. Med starten av den industriella revolutionen ökade behovet av specifika kemikalier som till stor del var vitala för industrins fortsatta tillväxt. Den mest eftertraktade var svavelsyra. Svavelsyra (H2SO4) är, som hörs på namnet, en syra. Det speciella med just denna syra är hur den reagerar med många metaller såsom järn, aluminium, zink, mangan, magnesium, nickel, koppar och tenn. (källa)
8. Klockmetall eller klockbrons är en bronslegering som är avsedd för gjutning av bland annat kyrkklockor och som vanligtvis består av 78 delar koppar och 22 delar tenn och är gulgrå till färgen. (källa)
9. Öppnade konservburkar bör däremot inte användas för förvaring av livsmedel eftersom tenn kan spridas då. (källa)
10. En metallegering syftar oftast på en baskomponent (till exempel aluminium, bly, järn, koppar eller tenn). Till baskomponenten sätts sedan ett eller flera legeringselement (legeringsämnen) som kan vara såväl metaller som icke-metaller. Legeringar framställs vanligen genom att de olika komponenterna blandas i form av smältor. Legeringar kan dock även framställas genom till exempel pressning och sintring av pulverformiga ämnen, eller genom mekanisk bearbetning av material. Ofta räcker små mängder av tillsatsämnen, eller mindre variationer av proportionerna hos de ingående ämnena, för att ge stora ändringar av legeringens egenskaper. (källa)