Teori Synonymer Betyder Uttal

• hypotes
• lära
• plan
• tankegång

Hur används ordet teori

1. En teori om ordets uppkomst är att disputationerna vid det medeltida universitetet i Paris gick så häftigt till att deltagarna liknades vid stridstuppar. Detta gjorde att deras verksamhet kom att kallas stridstuppsvetenskap, från det latinska ordet gallus, "tupp", och den grekiska efterleden -mathia, "vetande". Disputationerna råkade i vanrykte till följd av de barocka ämnen som behandlades och gallimatias blev då synonymt med struntprat. (källa)
2. Enligt en utbredd teori om ursprunget är det militärslang från trettioåriga krigets dagar och avser fångläger för krigsfångar tagna av de svenska trupperna. Det finns dock inga samtida källor för denna etymologi. (källa)
3. Generalisering är inom vetenskap utökandet av en teori eller modell till att gälla under bredare villkor. En överförd betydelse i allmänt språk betecknar ett övergripande antagande, som kan ge missvisande information om enskilda fall. (källa)
4. När man delar in folk efter ålder handlar det ofta om "dagens ungdom" och att "det var bättre förr". Men kan lika väl handla om "vi måste se framåt". De är tydliga klyftor i vårt samhälle mellan generationerna. Man ser ofta olika på saker i samhället och ungdomar känner ofta en lång distans till de äldre. Samhället utvecklas ständigt och därför är det förståeligt att ungdomar och äldre generationer inte är speciellt lika varken i teori eller praktik. (källa)
5. ett "litet kvarter". En mera trovärdig teori är att ordet kommer från det italienska ordet gietto, benämningen på ett kanongjuteri i Venedig som låg nära intill den första judiska bosättningen. De judiska historikerna Heinrich Graetz (1817–1891) och Abraham Berliner (1833–1891) antar att ordet härstammar från det venetianska gheta, vilket betyder just kanongjuteri. Det är inte ovanligt att namnet på en specifik plats sprider sig och utvecklas till ett fenomens allmänna beteckning. (källa)
6. Granen antogs tidigare ha kommit till Skandinavien via Finland från Ryssland omkring 3000 f.Kr. samtidigt som boken kom söderifrån. Norrifrån spred den sig snabbt och omkring 2000 f.Kr. fanns den i hela Norrland, men det dröjde till ca 500 e.Kr. innan Småland fick sina granskogar. Denna teori har senare ifrågasatts till förmån för teorin att granen invandrat söderifrån. Se under avsnitt Skandinavien nedan och Virtuella floran. (källa)
7. Le Sages gravitationsteori var en samtida kinetisk teori, som sökte förklara Newtons lag med små osynliga strömmande partiklar, vilka påverkar materiella objekt från alla håll. Två materiella kroppar skärmar varandra delvis från infallande partiklar, vilket tenderar att driva dem samman. Denna teori sysselsatte många kända fysiker fram till början av 1900-talet, utan att nå slutlig acceptans. (källa)
8. Reduktionism är ett vanligt synsätt inom vetenskap, i synnerhet naturvetenskap, på relationen mellan olika vetenskapliga grenar. Principer och lagar inom ett vetenskapligt ämne anses enbart vara en konsekvens av principer inom ämnen som betraktas som mer grundläggande, samt av ämnets förutsättningar, definitioner och initialvärden. Inga holistiska eller mystiska principer tillkommer i egentlig mening på högre nivå. Emellertid möjliggör emergens att ett system som är mycket enkelt på mikroskopisk nivå kan uppvisa stor komplexitet när det studeras på makroskopisk nivå. Exempelvis anses kemins komplexa lagar enbart vara en konsekvens av fysikens relativt enkla lagar samt av de förutsättningar (temperaturer, tryck, osv) som krävs för att atomer ska kunna existera. Biologin anses på samma sätt kunna härledas ur kemin samt ur livets utvecklingshistoria på jorden, psykologin ur biologin samt ur människans biologiska och kulturella utveckling, sociologin ur psykologin, och så vidare. Naturvetare försöker formulera enkla lagar, samband och modeller med stor förklaringskraft, och har allt sedan antikens atomteori letat efter naturens minsta odelbara beståndsdelar. Synsättet innebär att all vetenskap skulle kunna reduceras till några grundläggande naturlagar inom fysik – en teori om allt som väntar på att bli upptäckt – samt till matematiska och logiska principer. Emellertid har forskare ännu inte lyckas formulera en konsistent teori som förenar grundläggande fysikaliska principer, och ingen har fullständigt lyckats härleda kemin ur fysiken, biologin ur kemin, etcetera. I praktiken kanske mänskligheten aldrig kan lyckas härleda sambanden på grund av att det är för komplext för att kunna observeras och förstås av det begränsade mänskliga intellektet. En icke-reduktionistisk uppfattning är att möjligheten finns att naturen aldrig fullt ut kommer att kunna låta sig beskrivas genom teorier som kan härledas ur matematik och logik, alltså att begränsningen ligger i själva vetenskapen. (källa)
9. Inom systemteori avses de olika anslutningsmöjligheterna mellan olika system. I sociala sammanhang, till exempel, är det möjligt att systemet "skola" ansluter till systemet "familj", men även "kampsportsträning" eller "datorspel". Ibland förutsätter det ena det andra. Med denna teori som utgångspunkt kan man till exempel analysera en persons kulturella eller sociala mönster som ligger till grund för deras identitet. (källa)