Terrängavsnitt synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas terrängavsnitt

Terrängavsnitt uttalas terr|äng|av|snitt.

Ordformer och varianter av terrängavsnitt

Terrängavsnitt är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet terrängavsnitt

I normala fall placeras minor ut för hand eller maskinellt av ingenjörtrupper eller andra markförband. Nackdelen är att det tar tid och att man bara kan minera terräng som man för tillfället kontrollerar. För att snabbt kunna minera terräng framför framryckande förband eller terräng som kontrolleras av fienden används avståndsutlagda minor. Avståndsutlaggda minor kan skjutas iväg med raketartilleri, vanligt artilleri eller fällas från flygplan eller helikoptrar. Minorna sprids då över målområdet och aktiveras när de träffar marken. Eftersom avståndsutlagda minor inte är nedgrävda är de relativt enkla att röja, men de kan fortfarande fördröja en fiende och orsaka skador. Det huvudsakliga syftet med avståndsutlagda minor är att hindra fienden från att använda ett visst terrängavsnitt. Om minor exempelvis fälls över en flygbas hindrar de flygplan från att starta och landa.

Befästning, fortifikation, är en byggnad, en grav, en vallanläggning eller liknande som uppförts eller anlagts i syfte att underlätta försvaret av ett terrängavsnitt. En fortifikation är oftast bestyckad med någon form av artilleri eller andra eldvapen. En plats med permanenta befästningar kallas fästning.

Av försvarsskäl flyttades fängelsets läge invid Kalmar slott till ravelinen vid Kvarnholmen. En fästningsplan för Kalmar ritades av Johan Wärnschiöldh, som var chef för fortifikation och generalkvartermästare och ansvarig för rikets fästningsbyggen. Dessutom var han ingenjör, lantmätare och stadsplanerare. Planen godkändes av drottning Kristina 1651. Den permanenta anläggningen, fästningen, skulle vara av större format och den skulle stärka försvaret av platsen vid Kalmar och som hade stort värde och strategisk betydelse. Fästningsbyggnaden skulle bestå av permanenta befästningar, en fortifikation, med en grav, en vallanläggning eller liknande. Dessa uppfördes i syfte att underlätta försvaret av ett terrängavsnitt. Den nya staden vid Kvarnholmen försågs med ett bastionssystem med vallgravar och värn, som i olika nivåer och steg skulle skydda mot anfall. Det var under 1680-talet som själva ravelinen byggdes och den ritades av generalkvartermästaren Erik Dahlbergh. År 1676 fick Erik Dahlbergh ledningen av de svenska fästningsbyggnaderna och 1677 blev han krigsråd.