Tidningskiosk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tidningskiosk

1. Det var tidningsförsäljaren Lars Andersson – "Andersson med tunnan" kallad, som lanserade idén om en vattensightseeing i Göteborg. Han fick dock ej finansiärerna med sig, gav upp och byggde istället en tidningskiosk. Konceptet övertogs i stället av Gundel Matsson, som hade en resebyrå tillsammans med Per-Valter Sandberg. Hon gav sig ut och mätte den fria höjden under broarna i centrala Göteborg. De båda satsade pengar ur egen ficka och den första resan med en ombyggd kosterbåt för 12 passagerare gick den 15 juni 1939. Gundel Matsson beskrev den ombyggda båten som en "sköldpadda när den ligger upp-och-ned". Under andra världskriget användes en gengasdriven båt. Den sattes i trafik 1941. Paddanbåtarna blev allt större och 1942 sjösattes en båt med plats för 80 personer. (källa)
2. Boulevardpress, (boulevardtidning) ursprungligen fransk dagstidning som inte kunde abonneras, utan köptes i tidningskiosk, i bageri, hos tobakshandlare m.fl. butikstyper, eller i myntautomat uppställd på gatan. (källa)
3. För att undvika sprängning hade huslängorna placering anpassats av arkitekten till den kuperade terrängen. Området påminde något om ett oplanerat nybyggarsamhälle, vilket senare gav upphov till beteckningen "Guldgrävarlägret". Inom bebyggelsen fanns en lekplats med sandlåda, gungor och klätterställning samt stora ytor för lek och bollspel. Det fanns även ett antal butiker, bland dem Konsum, en privat livsmedelsbutik, en sybehörsaffär och en tidningskiosk. En företagsam konditor gjorde bakverk och hade försäljning i sitt kök i hus 15. En ved- och skrothandlare fanns också. Genom områdets huvudgata (som var en del av dåvarande Finsens väg) gick trådbussens linje 41, dock utan hållplats. För idrottsliga aktiviteter fanns efter 1931 den närbelägna Stadshagens IP och i Stadshagsbergets sluttning mot Karlbergskanalen fanns två hoppbackar, den "Stora" som var ungefär 22 meter hög och den "Lilla" med 10 meter. (källa)
4. Söder om trapporna (under Katarinavägen) finns rum i tre våningar om sammanlagd 250 m² som ursprungligen nyttjades för stationens olika funktioner. På plan 1 fanns expedition, biljettförsäljning, rum för stinsen, tidningskiosk och bagageinlämning. På plan 2 (på nybyggnadsritningen angiven som ½ trappa upp) låg väntsal, damrum, wc och övre delen av bagageinlämning. Plan 3 omfattade övre del av väntsalen. Väntsalen hade höga burspråksliknande fönster ut mot Stadsgården. Från plan 2 fanns även utgången till en 58 meter lång gångbro som gick över SJ:s spårområde och fram till Stadsgårdskajen. Gångbron existerade till mitten av 1930-talet. (källa)
5. Under byggnadstiden återanvändes de efter första världskriget uppförda bostäderna. Denna del av samhället kallades allmänt "Gamla". 1945-1952 uppfördes den nyare delen halvannan kilometer norrut, ett provisoriskt samhälle för större delen av arbetsstyrkan som, som mest, kom att bestå av 1 100 man. I Harsprångets samhälle fanns sjukstuga, två skolor, två affärer, tidningskiosk, brandstation, badhus, restaurant, matsal för 600 personer och en kyrka, som mest bodde 2 000 personer i samhället. Denna typ av mer organiserade provisoriska samhällen kom sedan att bli vanliga under den fortsatta utbyggnaden av större och mer avlägsna kraftstationer under 50-talet och 60-talet. Harsprångets samhälle användes även under byggnadsarbetet av Ligga som ligger nedströms. (källa)
6. Inom området, som påminde om gamla tiders brukssamhällen fanns butiker, sybehörsaffär, ved- och skrothandlare och en tidningskiosk. Det hela påminde något om ett brukssamhälle, där huslängorna stod lite kors och tvärs. I samband med att den nya stadsdelen "Stadshagen" bildades 1938 började arbetarbostäderna i kvarteret Kyllret att kallas av de boende "Gamla Stadshagen", i folkmun även något ironisk "Guldgrävarlägret". De sista husen revs i mitten av 1960-talet för att ge plats åt kontorshus och sjukhusbyggnader. Idag finns här bland annat Electrolux' huvudkontor. (källa)