Tidningssida Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tidningssida

1. Liksom affischer i allmänhet återspeglar även valaffischer sin tids värderingar och trender och blir därför en sorts tidspegel över sin tidsepok. De äldsta valaffischerna från 1800-talets mitt och tidiga 1900-talet saknade i allmänhet bilder eller flerfärgstryck och var rena textmeddelanden, mycket lik en tidningssida. Textmassan var ofta omfattande och så finstilt att läsaren måste gå väldigt nära för att kunna läsa budskapet. (källa)
2. I tidningsvärlden är det i regel en redigerare som slutligen avgör vilken rubrik en artikel ska ha, snarare än den reporter som skrivit texten. Detta för att rubrikens formulering är tätt sammankopplad med tidningssidans formgivning. (källa)
3. I tidningsvärlden är det i regel en redigerare som slutligen avgör vilken rubrik en artikel ska ha, snarare än den reporter som skrivit texten. Detta för att rubrikens formulering är tätt sammankopplad med tidningssidans formgivning. Det kan tyvärr få effekten att rubriken inte blir korrekt, inte har täckning i artikeltexten. (källa)
4. Satirtecknare. Något kul måste dom ju ha, EU-politikerna. Det får de med "den dåliga smakens konstart", som Lars Hillersberg kallat den tecknade satiren, vars gift han själv spritt på svenska tidningssidor de senaste decennierna. Ett exempel: hans bankrån, där bank och rånare är lika goda kålsupare, finns med på utställningen "De nya européerna. Satirer från Europa 1990-2000" som öppnas i Norrköping lagom till första EU-ministermötet i Sverige. Riksutställningar och Arbetets museum har administrerat och finansierat detta kulturinslag. Femtio tecknare från 18 länder är representerade med 60 satirer om företeelser i vårt enade Europa. Idén, urvalet och gestaltningen är journalisten Åke Olssons och utställningsproducenten Eva Perssons. – Det är omöjligt att tänka sig en EU-positiv satir, dess uppgift är inte att behaga, säger Åke Olsson. Tvärtom skall den vara polemisk, gärna sårande och kränkande för den konventionella smaken. Bristen på salongsmässigt uppförande bör inte uppfattas enbart som en följd av dålig uppfostran. Satirikern kan ses som en moralist som avtäcker samhällets och människors ruttenhet för att öppna våra ögon. – Tecknaren gråter när han utför sitt tunga värv, lovar Olsson. Han tillägger: Den som drabbas ruvar på hämnd, vi andra skrattar. Åke Olsson har samlat på satirer under sina resor i Europa och hittat de flesta i favoritlandet Frankrike, vars dags-, vecko- och satirpress han följt. Däremot medger han att materialet från öst är klent. – Underrepresenterat av språkliga skäl. En annan obalans är att 49 män och 1 kvinna bidrar. Utställarnas försvar är att även om det finns många talangfulla kvinnliga tecknare ägnar de sig inte åt satir. – Kan det vara så enkelt att kvinnor är mindre elaka än män, frågar sig Olsson. (källa)
5. Ofta anges att den senaste dokumenterade isstormen i Sverige inträffade 23 oktober 1921 och drabbade hela sydvästra Sverige. Men egentligen var det inte en riktig isstorm eftersom det var blötsnö som frös fast i den tilltagande kylan, snarare än underkylt regn som omedelbart frös till is. Men de omfattande skadorna liknade de som uppkommer vid en isstorm. En tidningssida från tillfället återges i broschyrerna från KBM. (källa)
6. Hälge-serierna består vanligtvis av korta strippar på två till fyra serierutor. Ibland har dock vissa serier mer handling i sig och då kan det hända att de tar upp en hel tidningssida. Humorstilen i serierna varierar ibland, men består ofta av enkel ironi eller att någon figur i serien gör något plötsligt eller något som anses onormalt som denne sedan får skämmas för. Till exempel i en serie där Edwins hund Blixten grips av panik och tror att solen har försvunnit för att natten verkade vara ovanligt lång. Det förekommer även ofta svordomar i serien, såsom "fan" och "jävlar". (källa)