Tidskriftsrum Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tidskriftsrum

1. Arkitekt Hans Hedlund ritade huset och byggnadsfirman Ullgren och Friman byggde det. Byggnaden är influerad av 1890-talets medeltidsromantiska ideal. Huset har två våningar samt vind och källare. I bottenvåningen fanns bland annat läsesalar, tidskriftsrum och en särskild läsesal för kvinnor. Via en trappa i tornet kom man till andra våningen där bostäder för föreståndarinnan och vaktmästaren var inrymda. Källarvåningen har en stenfot i grå granit och är rikligt detaljerad med en grå rödlätta granitstenar och kalkstensdetaljer. Fasaden är klädd med polykromt gulbrunt förbländertegel. Huvudingången är omsorgsfullt utformad med exklusiv kalkstensdekor och ett rikt utsmyckat entréparti i trä. Många fönster är ursprungliga och har en tidstypisk smårutig indelning överst. (källa)
2. I bottenvåningen fanns läsesalar, bokrum, tidskriftsrum samt en speciell läsesal för kvinnor. På den andra våningen var det bostäder för föreståndarinnan och vaktmästaren. Från 1902 fram till 1973 är huset känt som Dicksonska folkbiblioteket och var huvudbibliotek för stadens folkbibliotek fram till 1967. Det övertogs 1950 helt av Göteborgs stad och uppgick 1967 i det nya stadsbiblioteket vid Götaplatsen som fick namnet Göteborgs stadsbibliotek. (källa)
3. Han fortsatte därefter till Paris 1925 där han under ett år studerade konst på museer och utställningssalonger med verk av Picasso, Ozenfant och Mondrian. Han bedrev även kortare konststudier för Fernand Léger och André Lhote. Efter att han rest runt i den franska landsorten återvände Österblom till Stockholm 1926 där han även tog upp en litterär verksamhet och utgav några noveller. Under krigsåren 1942–1944 var han en flitig medarbetare i tidskriften Konstvärlden och 1946 skrev han en biografi över Arvid Fougstedt. I utställningssammanhang debuterade han 1925 då han deltog Exposition internationale d´Art d´Aujourd´hui i Paris som följdes av Salon des indépendants 1926 och 1927. Han var representerad på International Exhibition of Modern Art som visades i Brooklyn och flera amerikanska städer 1926, Otte skandinavike kubister som visades i Oslo 1927 och vid den Internationella utställningen av Post-kubistisk konst som visades i samband med Stockholmsutställningen 1930. Han medverkade även i Sveriges allmänna konstförenings vårsalong på Liljevalchs konsthall 1934, en International Kunstudstilling: kubisme-surrealisme i Köpenhamn 1935, Surrealismen i Norden som visades på Skånska konstmuseum i Lund 1937 samt en större samlingsutställning på Sturegalleriet i Stockholm 1955. Separat ställde an bland annat ut på De Ungas salong i Stockholm och på Norrköpings konstmuseum. Han deltog 1926 i en tävling om utsmyckningsförslag till dekoreringen av Stockholms stadsbiblioteks tidskriftsrum som blev det första svenska förslaget till en dekor i nonfigurativ anda av en svensk offentlig byggnad. Trots att flera av hans förslag till offentlig utsmyckning väckte uppmärksamhet kom inga av dessa till utförande som väggdekorationer. Hans förslag till färgsättning av Stockholms hamnkranar stannade på papperet. Inte heller hans dräktskisser för den Stierhielmska fredsbaletten som Per Lindberg planerade kom till användning eller hans Fingeravtrycksbalett som han erbjöd Ernst Rolf blev utförd. Österblom är representerad vid bland annat Arkiv för dekorativ konst i Lund och Norrköpings Konstmuseum. (källa)