Tig Synonymer Betyder Uttal

• tyst

Hur används ordet tig

1. Gasvolframsvetsning eller TIG-svetsning (engelska, "Tungsten Inert Gas") är en svetsningsmetod. Det som utmärker gasvolframsvetsning är att elektroden inte förbrukas. Elektroden är oftast gjord av en typ av volframlegering, med till exempel zirkonium. Oftast tillsätts material för att få en svets. Ljusbågen värmer upp materialet och processen skyddas av en skyddsgas, till exempel argon eller helium. För svetsning av aluminium används växelström, för svetsning av kolstål, rostfritt och koppar används likström. (källa)
2. Smed är ett begrepp som egentligen täcker olika yrken. En smed kan arbeta med rent konsthantverk. Men mycket vanligare är arbete på smidesverkstäder med hantverksmässig tillverkning, med montage/tillverkning på byggen och i industrin och då är det vanligt att smederna kallas för stålbyggare. Smeder arbetar med olika slags svetsmetoder såsom till exempel TIG, MIG osv. Kraven på svetslicens enligt EN 287, europalicens, gäller för de flesta slags uppdrag inom yrket. (källa)
3. En tillsats av torium eller toriumdioxid sänker utträdesarbetet och förbättrar därmed elektronemissionen från glödtrådar. Detta kan även åstadkommas med andra ämnen t.ex. oxidblandningar med barium eller strontium (som ofta används i lysrör och elektronrör) eller lantanhexaborid, men torerade trådar tål atmosfärsexponering (i varje fall i kallt tillstånd) och används därför i vakuumsystem som behöver kunna öppnas återkommande. En liknande tillsats används i vissa elektroder för TIG-svetsning. (källa)
4. Fjärde konjugationen Första avljudsklassen: svida → svid, tiga → tig. (källa)
5. En svetsloppa är vad man kallar ett grovt stänk som uppstår vid svetsning. När man svetsar (inte TIG-svetsning) uppstår alltid ett visst stänk på grund av att den energi som frigörs i svetsflamman kastar iväg delar av metallen. Då smälttemperaturen för järn ligger vid 1530oC är detta stänk mycket varmt, men eftersom delarna bara har en diameter på bara någon tiondels millimeter, kyls de oftast av innan de når underlaget man står och svetsar på. Men då och då kan det hända att delarna som slungas iväg är betydligt större. Dessa kan ligga och glöda i ett tiotal sekunder efter att de kastats iväg och kan därför antända brännbara material i omgivningen. Stora loppor kan även, när de når underlaget, slås itu i hundratals små glödande loppor som kan leta sig in bland brännbara material och orsaka brand. Fartyget Emma Maersk antändes under byggnadsarbetet av en svetsloppa som försenade bygget ett par månader och orsakade skador för hundratals miljoner kronor. (källa)
6. Vid svetsning kan den energi som behövs för att smälta metall erhållas med en elektrisk ljusbåge mellan en elektrod och svetsgodset. I en del metoder för bågsvetsning har elektroden så hög smältpunkt (TIG) att den inte smälter utan tillsatsmaterial måste tillföras svetsområdet. I andra metoder smälter elektroden och utgör således tillsatsmaterialet. (källa)
7. Volfram används främst vid metallbearbetning och gruvdrift samt till byggnadsmaskiner. Oftast används då väldigt hårda volframkarbider som WC och W2C. Det nästörsta användningsområdet är i lampor och andra elektriska tillämpningar. Eftersom volfram tål mycket höga temperaturer används det i glödtrådar till glödlampor men även i elektroder för TIG-svetsning. Kalcium- och magnesiumvolframater kan också användas i lysrör. Wolframlampor används flitigt i spektrofotometer, då det är en utmärkt källa till kontinuerligt synlig och infraröd strålning, med användbar strålning i våglängderna 320–2 500 nm. Ferrovolfram används ofta till legering och man använder det till stålverktyg och snabbstål. (källa)
8. Andra världskriget ställde nya krav på svetsning i lättmetaller som aluminium och magnesium för flygplansindustrin. Man behövde en metod som kunde bryta upp det oxidlager som metallerna har på ytan, detta genom. Inom den amerikanska flygindustrin tog man fram en metod som använde en grafitstav likt Benardos tidigare uppfinning fast med helium som skyddsgas, och senare argon. Man bytte ut grafitstaven mot en volframelektod som tål en mycket hög temperatur innan den smälter. Metoden kallas för TIG-svetsning (Tungsten Inert Gas) Till en början svetsade man lättmetallerna med likström och elektroden kopplad till pluspolen så strömmen gick från lättmetallen till elektroden och på så sätt bryter upp oxiden. Senare började man använda växelström för detta och slutligen även likström med elektroden kopplad till minuspolen för att svetsa övriga metallegeringar som t.ex. stål. (källa)