Tillsättningsförfarande Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tillsättningsförfarande

1. Tillsättningsförfarandet hade sina rötter i medeltidens egenkyrkoväsen, då en privatperson kunde ha byggt och ägde en kyrka. Saken är också fastslagen i den kanoniska rätten på 1100-talet. Enligt 1612 och 1617 års svenska adelsprivilegier hade ridderskapet och adeln patronatsrätt i de församlingar där de var bosatta och alltså befogenhet att tillsätta kyrkoherde. Denna rätt begränsades dock kraftigt av 1686 års kyrkolag och istället skulle patronatsrätt grundas på ekonomiska uppoffringar av patronus eller dess förfäder för sockenkyrka eller prästgård. Många patronella pastorat drogs in under reduktionen. Betydligt vanligare var konsistoriella och regala pastorat. 1810 öppnades patronatsrätten upp åt ofrälse och bolag. (källa)
2. Universitetens omvandling skedde successivt. Från och med 1852 var universitetskanslern en nationell ämbetsman med ansvar för både Uppsala och Lunds universitet (som vid den tidpunkten var de enda i Sverige). Vid sidan av kanslern fanns en prokansler och en rektor för varje universitet. I Uppsala var ärkebiskopen prokansler och i Lund biskopen av Lund. Rektorn var den som skötte det faktiska ledningsarbetet. Fram till 1876 roterade den posten mellan konsistoriets medlemmar. I och med 1876 års universitetsstatuter infördes istället ett system där rektorn valdes av konsistoriet. Successivt infördes liknande valprocedurer också för andra akademiska poster som tidigare roterat bland professorerna. 1876 var också det år då filosofiska fakulteten i Uppsala delades upp i en humanistisk och en naturvetenskaplig fakultet. Samtidigt infördes sakkunnigutlåtanden vid tillsättning av professorer. Detta var ett resultat av specialiseringen: man ansåg sig inte längre kunna anta att alla professorer var tillräckligt insatta i alla ämnen för att kunna bedöma kandidaternas kompetens. I och med detta blev tillsättningsförfarandet alltså betydligt mer disciplinsinternt. (källa)
3. Petri Gornitzka blev första svensk och första kvinna att leda OECD:s biståndskommitté Development Assistance Committee (DAC), när hon 2016 tillträdde som kommitténs ordförande. Efter hennes utnämning riktades kritik mot kommitténs tillsättningsförfarande och det faktum att Sveriges regering hade förbundit sig att betala hennes lön. (källa)
4. Den dömande makten i Colorado utövas av en högsta domstol och ett antal underordnade domstolar. Den högsta domstolen, Supreme Court, består av sju ledamöter, ordföranden väljs av ledamöterna bland dem själva. Högsta domstolens ledamöter utnämns av guvernören efter ett särskilt förfarande. När en domare i högsta domstolen skall tillsättas lämnar ett medborgarråd förslag på tre ledamöter, bland vilka guvernören måste välja en. Den första ämbetsperioden för en ny domare är på två år, följande perioder är på tio år. Efter varje period avgör väljarna i allmänna val om domaren skall behålla sitt ämbete. Röstar en majoritet av väljarna "nej" till att domaren bibehålls i sitt ämbete, måste han avgå och ett nytt tillsättningsförfarande börjar. (källa)