Tillvägagångssätt Synonymer Betyder Uttal

• förfarande
• förfaringssätt
• metod
• procedur

Hur används ordet tillvägagångssätt

1. Aducering (av franskans doux, söt, ljuv, mjuk) är ett metallurgiskt tillvägagångssätt som är avsett att ge gjutna föremål större seghet och smidbarhet. Operationen används vanligen för gjutjärn, som är en typ av järn som till följd av sin höga kolhalt inte är smidbart i originalskick, men som på detta sätt kan få egenskaper som liknar stålets. Aducering är en speciell form av anlöpning. (källa)
2. Sagorna berättar, att "ganga undir jarðarmen" förekom i Norge och på Island. Det tillgick vanligen så, att man lossade en enda lång grästorva från marken på så sätt, att dess långsidor uppskars, under det att ändarna fortfarande fick sitta fast, under torvan sattes därpå ett mála-spiót, så att torvan därigenom lyftes så högt, att en man kunde i stående ställning med sin hand nå spjutnageln. Enligt ett annat tillvägagångssätt uppskar man för ändamålet tre grästorvor och upplyfte dem med hjälp av spjutet till viss höjd. Den anklagade skulle i vart och ett av fallen gå under grästorvorna, utan att dessa föll ner. - Kittelfångsten eller kittelprovet, varvid ett föremål med blotta handen skulle upphämtas ur en kittel med kokande vatten, omtalas i Äldre Eddan, "Guðrúnarkviða" III, enligt vilken den danske konungen Atles gemål Gudrun skall ha underkastat sig detta prov. Man har emellertid på goda grunder ansett händelsen, som inte är omnämnd i Völsungasagan, ohistorisk och sången av yngre datum än övriga eddakväden. Även hos de hedniska sydgermanerna var prövningar sannolikt i bruk, fast detta kan inte bevisas. Med kristendomens införande fick gudsdomen i hög grad ökad användning, huvudsakligen genom prästernas inflytande. Proven utfördes i kyrkorna under prästernas ledning, och ordalföremålen invigdes högtidligen enligt särskilda liturgiformulär, av vilka åtskilliga ännu finns i behåll. I motsats till vad som hittills antagits, förefaller det klarlagt att samtliga prov kunde utföras genom ställföreträdare. (källa)
3. Så kallad förbättrad återhämtning (på engelska Enhanced recovery) är ett modernt evidensbaserat tillvägagångssätt som hjälper människor att återhämta sig snabbare efter en större operation. Begrepp som används är ERP (Enhanced recovery programme) och ERAS (Enhanced recovery after surgery). (källa)
4. Andra författare beskriver andra, liknande tillvägagångssätt. Downe-Wamboldt (1992) rekommenderar att man formulerar preliminära kategorier redan efter en första, ytlig genomgång av materialet och därefter kodas all text. Holsti (1969) talar inte om kondensering utan går direkt från urval av meningsbärande enheter till kodning och kategorisering. Man bör också tänka på att man sällan går rakt genom processen från början till slut, utan snarare fram och tillbaka mellan stegen (Graneheim och Lundman, 2004). (källa)
5. Vid utformning och dekorering finns olika tillvägagångssätt. Den i äldre tider vanligaste och ännu förekommande tekniken är drivning, där man formar föremålet med hammare, s.k. korpusarbete. Genom drivning i kombination med ciselering kan man också utforma en dekor. (källa)
6. Under 1950-talet kom geografin att utstå kritik för sitt, enligt dåtidens vetenskapsdiskurs, ovetenskapliga tillvägagångssätt. Samtidigt rådde under efterkrigstiden en framtidsoptimism. Städer och samhällen skulle nu utvecklas, och i denna kontext fyllde geografiämnet inte längre någon funktion. Reaktionen inom ämnet, och den förvandling som kulturgeografin nu skulle genomgå, brukar kallas för den kvantitativa revolutionen. Geografin skulle nu hjälpa till att bygga upp framtidens samhällen. Positivismens krav på kunskap stod under denna tid högt i kurs och geografer sneglade mot disciplinerna matematik och fysik för att nu i likhet med dessa försöka ta fram vetenskapliga lagar för att förklara människors rörlighet, städers funktion, lokaliseringsmönster med mera. Några exempel på detta är: centralortsteorin, avståndsfriktion, och teorier om städers "gravitation" (dragningskraft). (källa)
7. Kunskap eller lärdom är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakförhållanden, tillvägagångssätt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksförhållanden, förklaringsmodeller och prediktionsmodeller. En person kan förvärva kunskap genom att memorera och internalisera information som andra har kommunicerat, exempelvis genom studier. En person kan också själv utveckla ny kunskap genom att dra slutsatser ur praktiska erfarenheter och upptäckter, genom att syntetisera (kombinera) annan förvärvad kunskap eller genom systematisk forskning med hjälp av vetenskapliga metoder. Kunskap kontrasteras ibland mot praktiska färdigheter. Vetande är ett näraliggande koncept, som ofta kontrasteras mot tro. Ur ett generellt perspektiv är kunskap medvetenhet om verklighet, exempelvis "Jag existerar", "Jag vet att 1+1=2" eller "Jag vet hur man lagar pyttipanna". (källa)
8. Ligaturer har förekommit i typografisk text alltsedan de första böckerna trycktes på 1400-talet. Under den digitala textframställningens era blev ligaturerna färre, eftersom det i kodningen för Typ1-fonter endast ingår fi och fl, och det saknades automatik för att omvandla en skriven teckensekvens till en ligatur. För att få tillgång till ytterligare ligaturer var man tvungen att byta till en expertfont, i fall en sådan fanns. Detta var ett omständligt tillvägagångssätt, och det ställde till problem vid stavningskontroll, automatisk avstavning och textsökning. De senaste åren har emellertid ligaturerna åter börjat bli vanliga, och det tack vare fontformatet OpenType, som tillåter betydligt fler ligaturer, vilka alla kan genereras automatiskt i vissa datorprogram. (källa)
9. Metodik, metoder och tillvägagångssätt i diverse verksamheter. Ett område där begreppet används flitigt är inom forskningen där metodik är en analys av diverse pedagogiska metoder för utlärning. (källa)
10. Sopspioner (även kallade soppoliser) var beteckningen på de personer som under 2000-talet arbetade med att hålla ordningen kring vissa återvinningsstationer i Sverige. En del sopspioner var pensionerade poliser som arbetade mot provision åt Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). Att lämna avfall utanför en avsedd behållare anses som nedskräpning enligt Miljöbalken. Sopspionernas tillvägagångssätt var att fotografera gärningsmännen och deras eventuella fordon samt att samla in soporna och överlämna ärendet till polis och åklagare. (källa)