Tillverkning Synonymer Betyder Uttal

• framställa
• framställning
• manufaktur
• produktion

Hur används ordet tillverkning

1. Adventsstjärnan utvecklades i Herrnhut i Sachsen som en del av herrnhutismen som Herrnhutstjärnan. Det gjorde också att stjärnan spreds med missionärer. Bakgrunden till stjärnan går tillbaka till början av 1800-talet. 1821 firade internatet i Niesky 50 år och under firandet satte man upp en lysande stjärna. Senare började man hänga upp dem på den olika internaten i Niesky, Neuwied, Königsfeld im Schwarzwald och Kleinwelka i samband med första advent. Efterhand började man tillverka stjärnor som en del i det årliga julpysslet som internatseleverna hade. I början av 1900-talet började så en fabriksmässig tillverkning. (källa)
2. Beckkol eller gagat är en becksvart, glänsande varietet av stenkol eller brunkol som har mussligt brott.. Den kan vara så fast och så lite spröd att den går att skära, fila och svarva utan att den splittras. Vid slipning får den en vacker polityr av stark fettglans. Den används för tillverkning av smycken (broscher, nålar, armband med mera). (källa)
3. Men gasverkens framgång och dominans skulle inte bli bestående. Kring sekelskiftet växte konkurrensen från fotogenlampan och den elektriska glödlampan. Under 1870- och 1880-talen hade fotogenlamporna blivit billigare i drift än gaslamporna och de krävde heller inga investeringar i rörledningar. Rationellare tillverkning gjorde också att priset på fotogen sjönk från 20 öre per liter 1885 till 14 öre per liter vid sekelskiftet. Elektriciteten var ett ännu större hot och i många städer bromsades elintroduktionen medvetet för att skydda gasen. Men elljusets fördelar, bekvämligheten vid tändning och släckning och att man slapp öppen låga, ledde till att privatabonnenterna snabbt gick över till el och 1910-talet blev elljusets genombrottsdecennium. Nya energisnålare metalltrådslampor sänkte driftskostnaden för el med femtio procent och kolbrist under första världskriget tredubblade gaspriset. Även fotogenpriset höjdes och snart stod det elektriska ljuset som segrare. Som gatubelysning dröjde sig gasljuset dock kvar. Men vid slutet av 1930-talet hade bara tolv städer fler än 200 gatlyktor. Andra världskrigets bränsleprisökningar betydde slutet också för dem. (källa)
4. Sedan under åren 1620-40 åtgärder vidtagits för att förmå rörsmederna att inflytta till städerna, fanns vid mitten av 1600-talet faktorier i Örebro, Arboga, Västerås, Uppsala, Norrtälje, Söderhamn, Norrköping och Jönköping. Den svenska vapentillverkningen hade sin blomstringstid under senare hälften av 1600-talet, men drabbades hårt av industrins allmänna förfall under Karl XII:s krig. För att tillgodose statens stora vapenbehov hölls likväl faktorier fortfarande i gång i Örebro, Norrtälje, Söderhamn, Norrköping, Jönköping (med Huskvarna), Ronneby (endast 1679-1780) och Hedemora. (källa)
5. Gjutstål är en typ av stål som används för tillverkning av stålgjutgods. De flesta ståltyper (olegerade, låglegerade och höglegerade) kan gjutas, ibland efter viss modifiering av sammansättningen, bland annat genom att höja kiselhalten för att öka flytbarheten. Det är svårare att gjuta gjutstål än gjutjärn på grund av den högre smälttemperaturen (som ökar kraven på materialet gjutformen är tillverkad av) och större krympning, vilket kompenseras genom matare för att sugningar skall undvikas. För att förfina den grova gjutstrukturen hos stålgjutgods högtemperaturglödgas det. Stålgjutgodset kan sedan värmebehandlas på samma sätt som valsat och smitt stål. Hållfasthet och övriga egenskaper är nästan desamma hos gjutstål som hos annat stål. Stålgjutgods används för tillverkning av bland annat turbinskovlar, järnvägsmateriel, fartygsstävar, armatur och slitdelar hos krossar och grävmaskiner. (källa)
6. Det finns även flera olika specialsorter av plastfolie vilka används inom till exempel läkemedelsindustrin och för tillverkning av kondensatorer, men dessa kallas vanligen inte plastfolie utan plastfilm och metalliserad plastfilm. (källa)
7. Glasbjörk anses normalt lättare att bearbeta än vårtbjörk och har därför i första hand använts till svarveri- och snideriarbeten inom träslöjd och möbeltillverkning. Glasbjörk är den enda björksort vid sidan av vårtbjörk, som kan få masurknölar (vrilar). (källa)
8. Glasbruk, glashytta, är en plats för tillverkning av glasprodukter. Den består oftast av en varm och en kall del. I den varma delen, hyttan, smälts och formas glasmassan av arbetarna eller maskiner till produkterna. I den kalla delen bearbetas sedan produkterna efter kylning genom slipning, målning eller gravering till färdiga produkter. (källa)