Tillverkningskostnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tillverkningskostnad

1. I statistiska sammanhang redovisas ofta mängden ihopsamlat och/eller förbrukat returpapper i ett land eller en region. Denna returpappersmängd ger alltså i genomsnitt bara 75-85% papper beroende på förlusterna i returfiberberedningen. I statistiska sammanhang kan alltså inte retupappersmängder likställas med färskmassamängder då man bedömer den resulterande pappersproduktionen eller då man jämför tillverkningskostnader. (källa)
2. Denna strategi används framförallt då företagen har liknande varor eller tjänster. Genom att välja denna strategi kan företaget spara pengar på sin egen marknadsföring då de följer det ledande företaget när de gör sin marknadsföring. Ett exempel på en följande marknadsföringsstrategi är när det marknadsledande företaget samlar in information om sin marknad och dess kunder för att utveckla sin egen verksamhet genom att exempel sänka priset på sina varor. Då kan det följande företaget som säljer samma vara eller tjänst ta del av konkurrentens strategi och utveckla den till sin egen och samtidigt då spara in pengar på insamlande av information och uppbyggnad av strategin. Denna strategi leder oftast inte till att företaget övertar det marknadsledande företaget men det kan leda till att de uppnår liknande lönsamhet. För att företag ska kunna konkurrera med denna strategi krävs oftast att de håller låga tillverkningskostnader och priser eller hög produkt- och servicekvalitet. (källa)
3. Verkningsgraden hos en CVT är något lägre än i en mekanisk växel, men lägre tillverkningskostnad och möjligheten att låta motorvarvtalet vara konstant vid olika hastigheter kan kompensera en hel del av detta. I sitt enklaste utförande styrs utväxlingen av varvtalet med en centrifugalanordning som är inställd för att få ett konstant motorvarvtal. Modernare varianter anpassar det önskade motorvartalet till gaspådrag och manuella inställningar som föraren kan göra. I de flesta fall finns motorns högsta effekt på ett högre varvtal än det som är mest ekonomiskt att köra på, och en modern CVT väljer därför olika utväxlingar beroende på körsituationen. Vissa personbilar har möjlighet att växla CVT-lådan manuellt i 6 eller 7 förinställda steg. (källa)
4. Tillverkningskostnaden blir något högre än för en framhjulsdriven bil, eftersom fler komponenter måste monteras separat. (I en framhjulsdriven bil kan hela drivpaketet monteras ihop i förväg och sättas in i bilen som en enhet.). (källa)
5. Karl Eliasson var son till handelsmannen Nils Johan Eliasson som härstammade från Pjätteryds socken. Han var elev vid Uppsala högre allmänna läroverk 1899-1905 och därefter kontorist hos Ivan Öhlins grosshandelsfirma för ylletyger P. A. Collijn i Stockholm, från 1912 som Ivan Öhlins närmaste man. 1915 blev han VD i dotterbolaget AB Gunnar Collin som sysslade med herrkonfektion. Eliasson gjorde studieresor i USA 1916 varefter han införde löpandebandprincipen inom företagets fabriker och kunde därigenom drastiskt minska tillverkningskostnaderna. Med utgångspunkt från dessa metoder lanserades 1924 standardiserade kostymer i olika prisklasser, kända som Collijns Ettan, Tvåan, Trean och så vidare. Då Ivan Öhlin 1929 avled inträdde Eliasson i ledningen för firman, och då den 1930 ombildades till aktiebolag blev VD för företaget och koncernchef för Öbergkoncernen som förutom AB Gunnar Collijn omfattade Säters väfveri AB och AB Elis Fischer som tillverkade damkappor samt Wästerås ullspinneri och färgeri AB. Eliasson var även ledamot av styrelsen för Sveriges konfektionsindustriförbund 1920-1934, 1922-1934 som vice ordförande, en av dess fullmäktige i Svenska Arbetsgivareföreningen som suppleant 1922-1932 och ordinarie 1932-1934. Han var även ordförande i Sveriges kontoristförening 1920-1924, ledamot av styrelsen för Stockholms köpmannaförening 1926-1933 och fullmäktig i Stockholms handelskammare 1931-1934. (källa)
6. Bilen lanserades 1989 och kostade då 18600 DDR-mark. Kostnaden för den inlicensierade motorerna utgjorde en betydande del av tillverkningskostnaden vilket gjorde att det inte fanns utrymme för så många andra förbättringar av den gamla modell 601. Efterfrågan var dock stor då väntetiden på en bil var lång i DDR. Drygt 30 000 fordon tillverkades. Tillverkningen upphörde då bilen i princip blev osäljbar sedan D-Marken införts i Östtyskland varvid västtillverkade bilar blev möjliga att köpa. Bilen relanserades som Fun Car och prissattes till bara 6000 D-Mark men gick ändå inte att sälja då den var för tekniskt underlägsen. (källa)
7. Model M-tangentbordet var designat för att vara mer kostnadseffektivt än Model F-tangentbordet som det ersatte. Produktionen av Model M-tangentbord började 1985 och de levererades ofta med nya IBM-datorer. De producerades vid IBM-fabriker i Lexington, Kentucky, Greenock, Skottland och Guadalajara, Mexiko. Den vanligaste varianten är IBM Enhanced Keyboard som identifierats av IBMs artikelnummer 1391401, det amerikanskengelskspråkige tangentbordet som kom med IBM PS/2. Fram till omkring 1993 inkluderade de flesta Model M:s en robust, lindad, löstagbar kabel, med antingen en AT (före 1987) eller PS/2-kontakt, i längder på 1,5 och 3 meter. Från omkring 1994 och framåt användes platta icke-löstagbara kablar för att sänka tillverkningskostnaderna, IBM behöll dock sin 101-tangentslayout och implementerade aldrig de Microsoft Windows-tangenter som är vanliga på andra tangentbord från den tiden. Unicomp designade senare en 104-tangents Model M med Windows-tangenter. (källa)
8. C64:an fick stor uppmärksamhet under förhandsvisningen i januari. David A. Ziembicki, en utvecklare på Commodore har nämnt att Atari-anställda på Consumer Electronics Show inte förstod hur de kunde sälja datorn för endast 595 dollar. Tillverkningskostnaden för varje C64 var ungefär 135 dollar. De första prototyperna lämnade fabriken i april 1982. (källa)
9. Teglet hade under 1800-talet en särskild storhetstid. Materialets relativa eldfasthet samt den låga tillverkningskostnaden gjorde den särskilt attraktiv när städerna byggde ut sin bebyggelse. Tidigare hade de flesta svenska städerna, med undantag för städerna i Skåne (som redan hade en vittomfattande tegelbyggartradition), Gotland och Öland med flera träfattiga områden byggt husen av trä. Den nya Byggnadslagen från 1874 förbjöd ny stadsbebyggelse i trä (senare skulle det komma undantag med det som kom att bli landshövdingehus i Göteborg) för att minska risken för eldhärjningar. Råmaterialet och arbetskraften kunde fås till låg kostnad och tillverkningsprocessen var billig, varför det kom att flitigt användas. Tegel var dock ett ännu inte helt rumsrent, så det vanligaste var att fasaden mot gatan putsades och försågs med ornamentik medan bebyggelsen mot en innergård försågs med tegelfasader. Många arbetarbostäder från denna tid byggdes i tegel, ofta med engelska radhus som förebild. (källa)