Ting Synonymer Betyder Uttal

• föremål
• grej
• objekt
• pryl
• sak
• saker

Hur används ordet ting

1. Fredlöshet som företeelse i de germanska områdena var ett instrument för att se till att förövare inställde sig till rättegång vid ting. Ingen polismakt fanns att tillgå, förövaren fick själv för att undgå fredlöshet se till att inställa sig och erbjuda sådan bot att motparten godtog den. På tingsplatsen gällde frid, även för den fredlöse (ett av de äldsta rättsdokumenten i Sverige är run-klotter på en berghäll, som talar om att ristaren sökt skydd på tingsplatsen - ungefär som man i senare tid sökt skydd i kyrkor). (källa)
2. Adiafora (av grek. adiaphoron "likgiltig", av det nekande a och diaphoros "intressant", "framstående") står för inför sedelagen likgiltiga ting och handlingar. (källa)
3. substantiv betecknar ting. I modern analys undviker forskare helst detta icke-strukturella kriterium. (källa)
4. Ett känt ordspråk som beskriver gratis-begreppets dolda kostnader är det engelska "There is no such thing as a free lunch." (Ungefär: "Gratisluncher finns inte.") Innebörden är att allting måste på det ena eller det andra sättet betalas, även om det vid första anblicken inte förefaller så. Å andra sidan säger ett annat ordspråk att "the best things in life are free" (Ungefär: "De bästa ting i livet är gratis"). Naturen har i sig inga dolda kostnader, eller kostnader över huvud taget, sådana är tillskapade i efterhand av det specifika produktionssystemet. (källa)
5. I äldre svensk rätt hade släkten genom bördsrätten rätt att före någon annan utomstående köpa en fastighet som lades ut till försäljning. När erbjudandet skedde offentligt vid ting eller rådstuga kallades detta uppbud, sista resterna av detta försvann 1875. (källa)
6. De germanska språken har könsbestämda pronomen åtminstone i tredje person. Isländskan använder könsbestämda pronomen inte bara om levande varelser utan också om saker och ting, femininum och maskulinum, och i vissa fall även neutrum för icke-levande. (källa)
7. Idag anses hundradeindelningen ha skapats under 900-talet, som en del i uppbyggnaden av ledungsflottor. Hundareindelningen såsom vi känner är troligen inte äldre än från omkring 1100, och bland annat Mats G. Larsson anser att hundradet från början inte varit geografiskt bundet utan kopplat till ledungsbefälhavare och personligt. Åldern på häradet som ett område kring en ting(splats) förättsliga frågor är likaså oklart. Området för ett härad fick fastare gränser först med att socknar etablerades på 1100- och 1200-talen, som därefter sågs som delar av ett härad. Från denna tid finns också skriftliga källor till existensen av härader. (källa)
8. Den idealistiska riktningen inom filosofin sönderfaller i två huvudvarianter: subjektiv idealism och objektiv idealism. Den subjektiva idealismen tar som grund för det existerande en individs, ett subjekts förnimmelser, föreställningar och medvetande. Denna variants främste förespråkare var den engelske biskopen och filosofen George Berkeley. Den subjektiva idealismen förnekar att det bakom förnimmelserna finns reella, av människan oberoende ting, som påverkar våra sinnen och som framkallar vissa förnimmelser hos oss. Till skillnad från den subjektiva idealismen tar den objektiva idealismen inte det personliga, subjektiva medvetandet som grund för det existerande, utan något slags objektivt medvetande, ett medvetande i allmänhet: "världsförnuftet", "den universella viljan" osv. Detta existerar, enligt de objektiva idealisterna självständigt, oberoende av människan. En objektiv idealist anser exempelvis, när han talar om reellt existerande äpplen, päron, smultron, mandel och det för dem gemensamma begreppet "frukt", att denna abstrahering av den reella verkligheten med begreppet "frukt" är själva grundvalen för dessa äpplens, pärons, smultrons och mandlars existens. Precis på samma sätt, utgående från att man utan förnimmelse inte kan vinna kunskap om tingen, förvandlar en subjektiv idealist förnimmelsen till den enda existerande verkligheten och förnekar att det skulle finnas en yttre värld. (källa)
9. Ordet användes ursprungligen om gudabilder eller andra föremål som dyrkades som gudomligheter. Inom judendom och kristendom åsyftas alla andra ting eller varelser än Gud som åtnjuter gudomlig tillbedjan. (källa)