Tolka Synonymer Betyder Uttal

• avläsa
• tyda
• uppfatta
• uttyda
• översätta

Hur används ordet tolka

1. Talet kan i kristen tradition innehålla budskapet om det eviga livet, det kristna hoppet inför döden, ge tröst och tolka människans levnadsvillkor utifrån tron på Jesu Kristi uppståndelse. Griftetalet utformas ofta med ett personligt tilltal till de anhöriga. I griftetalet säger prästen/pastorn/den anhörige något om den döde, om hans eller hennes liv och gärning. Griftetal förekommer även inom frikyrkorna. (källa)
2. Den tillämpade gruppsykologin anses ha uppstått under ett arbete som Kurt Lewin genomförde 1969. I ett försök att utbilda en grupp socialarbetare om rasproblem i USA studerade en grupp forskare hur de olika gruppmedlemmarna betedde sig. Efter möte var en av socialarbetarna ned när forskarna i efterhand diskuterade vad de sett under mötet. Socialarbetaren kände inte igen sig i den beskrivning forskarna gav gruppen och en hätsk diskussion utbröt. Lewin insåg värdet av diskussionen och såg att det finns fler än ett sätt att tolka vad som sker i en grupp, men också att man har olika upplevelser av skeendet i gruppen beroende på om man är deltagare eller observatör. (källa)
3. Gåta (från fsv. gata genom fnor. och isl. gete, "gissa") är ett kärnfullt och enigmatiskt uttalande, ofta i form av en fråga som inbjuder lyssnare att tolka vad som just sagts. Gåtan är en lek med ord och betydelser som kan ta många former, t.ex. en motstridig liknelse, en vits, en enkel sentens eller en rad vagt beskriva händelser som staplas på varandra. (källa)
4. Hermeneutik är vetenskapen om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse. Begreppet kommer av det grekiska ordet hermeneuein, efter guden Hermes och betyder tolka, utlägga, förkunna. Hermeneutiken omfattar exempelvis tolkning av religiösa urkunder inom religionsvetenskap, tolkning av litterära texter inom litteraturvetenskap eller försök till förståelse av diskurser inom socialfilosofi. Det är en forskningsmetod där tolkningen är central. Förutom att vara en forskningsmetod kan hermeneutik också avse en existentiell filosofi som introducerades av Martin Heidegger och utvecklades av hans arvtagare Hans-Georg Gadamer. (källa)
5. Traditionellt dras en gräns mellan arkeologiämnet och historievetenskapen. Arkeologer arbetar med att analysera fyndmaterial och kring fyndmaterialet utveckla resonemang om historiskt liv. Historikern arbetar huvudsakligen med skriftliga källor och att beaktar källans dubbla egenskaper: källan som kvarleva från det historiska förlopp i vilket den uppstått och ingått och källan som berättelse – krönikeartad eller förklarande – om händelser. Att granska, tolka och skapa en förståelse av källan och dess äkthet samt dess förhållande till andra källor kallas källkritik. Källkritiken omnämns ofta som historievetenskapens främsta bidrag till den vetenskapsteoretiska utvecklingen. (källa)
6. Historieberättande är ett verktyg för att dela och tolka upplevelser. Berättelser är universella på det sättet att de kan överbrygga kulturella, språkliga och åldersrelaterade klyftor. Historieberättande kan vara adaptiv för alla åldrar och utelämnar begreppet ålderssegregation. Storytelling kan användas som en metod för att lära sig etik, värderingar och kulturella normer och olikheter. Lärande är mest effektivt när det sker i sociala miljöer som ger autentiska sociala ledtrådar om hur kunskapen ska användas. Berättelser ger ett verktyg för att överföra kunskap i ett socialt sammanhang. (källa)
7. Augustinus' verk "Om gudsstaten" var ett av de första viktigare försöken att tolka historien filosofiskt, i Agustinus' fall med kristendomen som utgångspunkt. (källa)
8. Historiker har mycket gemensamt med arkeologer och arkivarier, men skiljer sig samtidigt distinkt från dem. Det som framförallt skiljer historiker från arkeologer är valet av material, där historiker i huvudsak utgår från texter så granskar arkeologer materiella lämningar. Det som däremot skiljer historiker från arkivarier är snarare vad man gör med materialet, arkivarier hanterar bland annat samma texter som historiker, men har som syfte att sortera och systematisera dem medan historiker försöker tolka dem. (källa)
9. Horoskop är grekiska för "bild av timmen" och är i grunden en ögonblicksbild av hur stjärnhimlen såg ut vid en viss tidpunkt och från en viss plats. Födelsehoroskopet räknas ut för en persons exakta födelsetid och födelseort. Genom att tolka i synnerhet planeternas positioner och vinklarna mellan dem, "aspekter", ska födelsehoroskopet fungera som en karta eller ett schema över en människas personlighet och öde. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att horoskop skulle ge någon kunskap om människors liv. (källa)