Tomtägare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tomtägare

1. År 1888 grundades företaget Stockby AB, som köpte Stockby gårds egendom för 150 000 kronor från dödsboet efter ordensbiskopen Frithiof Grafström. Området styckades av till tomter, under namnet Stocksunds Villaparker. Stockby AB, som sålde sin första tomt år 1890, leddes av Grafströms svåger kammarherren Carl Eduard von Horn. Förste tomtägaren blev jägmästaren Albert Gotthard Nestor Cedergren, som köpte ett stort parkområde vid Stocksundet, där han senare lät uppföra Cedergrenska tornet, som även kallas Jungfrutornet. Samhället växte relativt långsamt under de första åren och vid slutet av 1905 fanns det 95 villor i Stocksund. Ett år senare bodde det 707 personer i samhället. År 1910 hade Stockby AB sålt sammanlagt 350 villatomter. Samma år stod Stocksunds vattentorn färdigt, ritat av arkitekt David Lundegårdh. (källa)
2. Förste tomtägaren blev jägmästaren Albert Gotthard Nestor Cedergren, som köpte ett drygt 69 000 m² stort parkområde vid Stocksundet, där han senare lät uppföra Cedergrenska tornet. Etableringen av nya villor gick till en början trög och år 1895 fanns endast ett tiotal vinterbonade villor byggda. I samtliga bodde utflyttade stockholmare (61 vuxna och 40 minderåriga barn). Samma år fick Stocksund en snabbare förbindelse med Stockholm och Engelbrektsplan när Djursholmsbanan elektrifierades. Då körde tolv tåg dagligen i varje riktning mellan klockan 6:00 och 24:00. Sedan kommunikationerna blivit bättre satte även tomtförsäljningen fart. (källa)
3. Vintervägen över Årstavikens is och den tullbom som fanns på Södermalmssidan ("Tantobommen", omnämnd bland annat i Carl Michael Bellmans Fredmans epistel nr 53 "Angående slagsmålet nedanför Danto-Bommen hos T. en höstnatt" ) gav upphov till den första bebyggelsen i det område som snart kom att kallas Tanto. En av de första tomtägarna som omtalas vid början av 1660-talet var Hans Tanto, ibland också kallad Danto eller Tantow. Vem denne Hans Tanto var vet man ej med säkerhet. (källa)
4. Häggviks pendeltågsstationen var Sollentunas femte och sista station, och blev klar år 1932. I början var det inte flagrant att det skulle byggas en station mellan Tureberg och Norrviken, men initiativet togs för en insamling hos tomtägarna. De fick ihop cirka 50000 kronor, vilket fick SJ att gå med på byggandet av järnvägsstationen. På perrongen planterades fina gräsmattor, eleganta lyktor och rosenplanteringar. (källa)
5. Fastighetsägarna kände behov av att samverka för att lösa problemen. Till en början ordnades tillfälliga möten, men det blev nödvändigt med en mer fast organisation för samarbetet mellan tomtägarna. Utöver avlopps- och renhållningsproblemen var det gatubelysning och underhåll av vägen in till staden. Under hösten och vid tjällossningen var vägen i det närmaste ofarbar. Åren 1914, 1926 och 1931 bildades så tre egnahemsföreningar. (källa)
6. Vintervägen över Årstavikens is och den tullbom som fanns på Södermalmssidan ("Tantobommen", omnämnd bland annat i Carl Michael Bellmans Fredmans epistel nr 53 "Angående slagsmålet nedanför Danto-Bommen hos T. en höstnatt" ) gav upphov till den första bebyggelsen i det område som snart kom att kallas Tanto. En av de första tomtägarna som omtalas vid början av 1660-talet var Hans Tanto, ibland också kallad Danto eller Tantow. Vem denne Hans Tanto var vet man ej med säkerhet. (källa)
7. Gatan har fått sitt namn efter rådmannen Nils Nilsson Emporagrius, 1607–1681, tomtägare i kvarteret Vega, Rådmansgatan 70. (källa)
8. På Tillaeus karta från 1733 kallas södra delen av Götgatan (söder om nuvarande Gotlandsgatan) för Postmästar Backen, ett namn som förekommer ända fram till 1861. Postmästaren som gett upphov till namnet var Johan von Beijer som 1642 utnämndes som chef för det svenska postväsendet och även var tomtägare i kvarteret som då kallades Quarteret Bäiers Trädgårdh. Denna del kallades i folkmun för Fyllbacken. (källa)
9. Fastigheten på den lilla tomten nr 5 i kvarteret Styckjunkaren vid dåvarande Birger Jarlsgatan 14 uppfördes ursprungligen som enfamiljshus med butiker i bottenvåningen. Tomtägare, byggherre och byggmästare var Axel Gotthard Janson, känt som storbyggmästare i Stockholm under slutet av 1800-talet. Han kom själv tillsammans med sin familj att bo i huset fram till sin död 1920. Till arkitekt anlitade han Wilhelm Nerman. (källa)
10. Olga Dahls forskningsinsats avslutades när databasen "Göteborgs tomtägare 1637–1807" öppnades för offentligheten på hennes 90-årsdag – den 20 september 2007. Denna webbplats presenterar omkring 900 tomter i Göteborg och deras ägare under perioden 1637–1807 och är resultatet av Olga Dahls forskningsarbete under flera decennier. Hon skriver själv om hur hon lyckades dechiffrera de olika rotesystemen. (källa)