Tomtindelning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tomtindelning

1. Detta varv av kvartersnamn, strax utanför kärnan, uppkom med kvartersindelningen i samband att Albert Lilienbergs stadsplan hade fastställts den 5 november 1920, och det blev nödvändigt att genomföra en tomtindelning av kvarteren. Byggnadsnämnden behandlade frågan 21 mars och beslöt att föreslå stadsfullmäktige att tomtindelning initialt bara skulle göras i de kvarter som var bebyggda eller avsedda att bebyggas inom den närmaste tiden. Dessa kvarter låg utanför dagens Nordlandergatan, Kanalgatan och Kyrkgränd. De 23 kvarteren var då betecknade med "arbetsnamn". I februari 1922 hade distriktslantmätare G A Snellman (anställd i stadens tjänst som mätningman) lagt fram ett förslag på kvarters- och gatunamn som byggnadsnämnden godkände den 16 februari och sände till stadsfullmäktige för antagande. Fullmäktige ansåg dock 25 april att förslagen borde delgetts allmänheten, varför annonsering om fler förslag gemonfördes. Då inga förslag inkom fastslog fullmäktige det ursprungliga förslaget. (källa)
2. Stadsingenjör är en kommunal under byggnadsnämnden sorterande befattningshavare, som i huvudsak verkställer tomtmätningar och handlägger frågor rörande stadsplan och tomtindelningar. (källa)
3. Kvarteret Lappskon större är (tillsammans med Lappskon mindre) ett av de äldsta kvarteren på Södermalm. Möjligtvis gav kvarterets ovanliga form upphov till namnet. Tomtindelningen i kvarteret är känd från 1670-talet och framgår av Holms tomtbok från 1679. Tomterna var då fler och mindre än i dag, och kom med tiden att samlas i större fastighetsbildningar. På Petrus Tillaeus Stockholmskarta från 1733 omnämns kvarteren som Lapskon den större och Lapskon den mindre. Dagens Lappskon större 8 är en sammanslagning av tre äldre fastigheter: Lappskon större 3, 5 och 4 (där 5 ligger mellan 3 och 4). I öster begränsas kvarteret av Maria trappgränd, i söder av Söder Mälarstrand i norr av Pryssgränd och en del av Bastugatan. I väster ansluter Lappskon större 10 (före detta Bössan 8) som avser Mariahissen. (källa)
4. Kvarteret Fyrväpplingen är ett centralt beläget kvarter i Råsunda i Solna kommun med blandad bebyggelse. Kvarteret erhöll sin nuvarande form genom ett avtal angående monopol och avstående av mark mellan Råsunda Förstadsaktiebolag och Råsunda municipalsamhälle, med Kungl. Maj:ts kännedom och tillstyrkt genom två partiella tomtindelningar år 1936 och 1937. Kvarteret Fyrväpplingen omges av kvarteren Almen, Aspen, Bollen, Eken och Oxeln. (källa)
5. Vid samma tid som Stewénius påbörjade avstyckningen i Carlsro köpte regementsauditör Nils Ljungman upp landeriet från dåvarande ägaren Aron Siöcrona och började från 1895 stycka upp tomter på dess marker. Tillsammans med ett antal andra intressenter bildade Ljungman år 1901 bolaget Eneborgs AB för att exploatera området. Redan under företagets bildande fick stadsingenjör Claes Corin i uppdrag att upprätta en plan över området. Corins första plan stod klar 1899, men antogs inte av företaget, och ett nytt planförslag framlades 1903. Under tiden fortsatte tomtindelningen utan plan. Den nya planen var en tidstypisk rutnätsplan, dock modifierad för att ta hänsyn till befintliga vägar, bland annat landsvägen, då benämnd Fältarpsvägen, som gjordes om till en huvudgata under namnet Eneborgsavenyn, nu Gasverksgatan. (källa)
6. Namnet kommer av handlanden Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade landeriet Anneberg — vid nuvarande Västergatans början — från 1837 och ängen från 1841, på tjugofem år. Redan 1863 stod dock handlanden P.W. Wennerholm som innehavare, alltså innan arrendet gått ut. Namnet tycks ha spelat ut sin roll kring sekelskiftet 1900, då det endast sporadiskt förekommer i officiella sammanhang. Här betade kor, får och hästar. Ängen var även populär bland människorna i närområdet, som ofta hade picknick här på somrarna. Hasselblad skulle få bebygga området efter att tomtindelning skett och ritningar fastställts. Denna del av Östra Hagaheden fick därefter namnet Hasselbladska ängen. Men ängen användes endast som betesmark och var närmast att betrakta som en ödslig hed, "med stenar, gyttjepölar, videhäckar, ett och annat magert pilträd samt några små kojor." Om marken behövdes för andra ändamål, skulle Hasselblad acceptera det. År 1852, då Hagakyrkan började planeras, avstod därför Hasselblad från en del av sin mark så att området kring kyrkan kunde bli en öppen plats, det som kom att bli Haga Kyrkoplan. (källa)
7. Efter tillkomsten av lagen den 31 augusti 1907 angående stadsplan och tomtindelning avsåg förordnandet alltid denna (från 1917 ingående i lagen om fastighetsbildning i stad) i stället för byggnadsstadgan, som i och med sådant förordnande utan vidare blev gällande inom området. Den viktigaste följden av detta var att stadsplan skulle upprättas för området eller del av detta samt att, intill dess så skett, nybyggnadsförbud gällde inom hela municipalområdet, från vilket dock Kungl. Maj:ts befallningshavande i särskilda fall kunde medge undantag. (källa)
8. Kvarterets läge framgår redan på kartor från 1600-talets mitt. På en dansk karta från 1645 syns det i gränszonen mellan Norrmalm och Ladugårdslandet som en spetsig triangel med spetsen åt nordväst. Längs sydvästra sidan flöt Rännilen som förband Träsket med Packaretorgsviken. På den danska kartan syns även två avlånga byggnader (nr 33: Reperbahn) som var en repslagarbana. På Petrus Tillaeus karta från 1733 har kvarteret nummer 9 (Sperlingens backe) och är fortfarande obebyggd. I sydöstra delen syns en antydan till tomtindelning. (källa)
9. Det nuvarande kvarteret Kronan utgjordes under 1600-talet och 1700-talets första årtionden av två långsträckta kvartersbildningar med vardera fem genomgående tomter avdelade av en gata mellan torget och Östra Ringgatan. Flertalet av tomterna var bebyggda, medan ett par nyttjades för odling av jordfrukter. 1749 års brand innebar att den norra hälften av kvarteret, utmed nuvarande Kungsgatan, avbrändes. Kvarterets omläggning till den nuvarande utsträckningen återges i J. Forsells stadsplaneförslag från 1761. Av Th. Wästfeldts planförslag från 1876 framgår att tomtindelning och bebyggelsestruktur i stort överensstämmer med befintliga förhållanden. I Alingsås, med sin hantverks- och köpstadskaraktär, kan den sociala strukturen avläsas i bebyggelsen och dess lokalisering i förhållande till torget och huvudgatan. (källa)
10. När tomtindelning finns inom ett område upprättades för detta en tomtbok. (källa)