Toner Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet toner

1. Luftstrupen på fåglar delar sig nedtill i två luftrör (bronker). I luftstrupen finns två struphuvuden, ett övre larynx (som saknar stämband) och ett nedre syrinx som sitter ungefär där de två bronkerna går samman i luftstrupen. Syrinx finns endast hos fåglar och är en broskig struktur försedd med muskler och är det organ som fåglar använder för att skapa läten. Eftersom detta ljudalstrande organ sitter i brösthålan utgörs resonansrummet, utöver munnen, även av luftstrupen. Detta resonansrum är förhållandevis orörligt och kan liknas vid röret i ett blåsinstrument. Hos en del fåglar är luftstrupen förlängd och kan bilda ett flertal slingor. Ljud skapas genom att luft pressas upp genom luftrören samtidigt som fågeln med hjälp av sin bröstmuskulatur böjer in de yttre stämläpparna mot de inre stämläpparna som är små och fasta. Det bildas då två röstspringor som är mycket formbara och kan åstadkomma en stor mängd ljud. Vanligast är att bara en av de två röstspringorna används men vissa arter kan kontrollera dem båda, oberoende av varandra, och kan på så vis producera två toner på samma gång. Syrinx är också försett med ett eller flera vibrerande membraner som bidrar till ljudproduktionen. (källa)
2. Diskantklav (G-klav på andra linjen) anger att linjen i spiralens mitt (den andra linjen nedifrån) representerar tonen ettstrukna g. Övriga toner ges automatiskt utifrån denna. G-klaven återfinns ibland på första linjen och kallas då fransk violinklav. (källa)
3. Glasharmonika var ett av Benjamin Franklin 1763 uppfunnet musikinstrument, vars toner alstrades genom fingrarnas gnidning mot olika stämda glasklockor, fästa vid en gemensam axel, som genom en trampinrättning sattes i rotation, varvid klockornas kanter vidrördes med fuktade fingrar. (källa)
4. Glissando är en musikalisk term för en övergång mellan två toner genom att spela de mellanliggande tonerna. Det anges i noter antingen i vågform eller med ett streck med "gliss" skrivet ovanför, till åtskillnad från portamento. Fastän tonerna mellan noterna är tänkta att spelas, anges de alltså inte i tonhöjd i noterna. (källa)
5. Gong (kinesiska: 锣, pinyin: luó), på svenska oftast kallad gonggong, är ett kinesiskt slaginstrument som består av en rund metallskiva som hängts upp i en ställning. Ljud frambringas med en tung pukstock. Gong byggs i flera olika storlekar, vilket ger dem olika toner, och möjlighet till att spela melodier. Gong och dess närbesläktade varianter är vanligt förekommande över hela Asien. (källa)
6. Med hjälp av Fourierserieutveckling kan varje kontinuerlig (fysikaliskt realiserbar) periodisk funktion (vågform) brytas ned till en summa av ett antal sinus- eller cosinusfunktioner med varierande amplitud och fas samt frekvenser som är heltalsmultipler av den lägsta ingående frekvensen, vilken även kallas grundton. Övriga toner kallas övertoner. Grundtonen är detsamma som 1/T där T är periodtiden för funktionen. (källa)
7. Om den till utseendet är relativt lik andra närbesläktade arter är lätena mycket typiska. Den har två sångtyper, dels en ljus metallisk drill i ökande tempo pit-pit-pitpitpitpt-t-t-ttt som varar två till tre sekunder och som brukar beskrivas som ett litet mynt som roterar på en marmorskiva, dels en serie av tre till fem sjunkande pipande mörkare toner piyy-piyy-piyy. Locklätet liknar den andra sångtypen, men är kortare och inte upprepat: "piy". (källa)
8. Gäss är stora och tunga fåglar med relativt lång hals och medellånga kraftiga ben. Hannar och honor liknar varandra. Släktet Anser har en färgskala som går i grått och brunt, dock finns det några arter som är övervägande vita. Detta släkte har ofta ben och näbb som går i röda eller gula toner. Släktet Branta är mestadels svartvitt tecknade och har grå eller svarta ben och näbb. (källa)
9. Hammondorgeln har två klaviaturer (manualer) med 44 eller 61 tangenter och 12, 13, 25 eller 32 pedaler. Tonerna bildas som inducerade elektriska spänningar i spolar, i anslutning till roterande tonhjul, liknande kugghjul. På en gemensam axel sitter tonhjul med olika antal tänder och roterar framför varsin pickup, varvid spänningar bildas vars frekvens beror av antalet tänder och rotationshastigheten hos tonhjulet. De inducerade spänningarna förstärks sedan elektroniskt. De mest kända hammondorglarna, som till exempel Hammond B3, har 96 tonhjul varav 5 balanshjul som används för att balansera ut de mekaniska vibrationerna. Följaktligen genereras 91 olika samtidiga frekvenser som används för att generera samtliga toner i orgeln. Varje tangent använder en kombination av nio av dessa frekvenser, vilka sedan blandas till det slutliga ljudet. (källa)
10. Vissa knappdragspel har melodibas, vilket innebär att endast en ton ljuder när en basknapp spelas, oavsett rad. Dragspel med melodibas kallas på svenska ackordeon. De som spelar klassiska musikstycken på dragspel brukar oftast använda sådana. Melodibasen är oftast en spegelvändning av diskantklaviaturen, dvs högerhands klaviaturen i ett knappspel och förekommer i en variant som används i bland annat Ryssland, Belgien och Norge (kallad ibland "Norsk" eller "Rysk" läggning). Den andra varianten är det som används i Sverige, Tyskland, Frankrike, Holland, England och USA. Finland har ett eget system, lik den som i Sverige, men hjälpraderna, de två diagonala rader i lodrät riktning längst in, i ett svenskt instrument ligger i ett finskt spel längst ut. De ryska instrumentens melodibas har de mörka tonerna längst ner, medan i ett svenskt instrument ligger högst upp, dvs i en exakt spegelvändning till diskantklaviaturen. (källa)