Vad betyder och hur uttalas torkvind
Torkvind uttalas tork|vind.
Ordformer och varianter av torkvind
Singular
- torkvind
- obestämd grundform
- torkvinds
- obestämd genitiv
- torkvinden
- bestämd grundform
- torkvindens
- bestämd genitiv
Plural
- torkvindar
- obestämd grundform
- torkvindars
- obestämd genitiv
- torkvindarna
- bestämd grundform
- torkvindarnas
- bestämd genitiv
Torkvind är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet torkvind
1840 anlade garvaren Gustav Bredenberg ett garveri på bolet. Han betalade då 52 riksdaler och 50 öre för upplåtelsen och ytterligare 7:50 för barkstampen. Garveriet fanns kvar till 1908. Garveriet hade kalkhus, drivhus, pressbod och på andra våningen verkstad, torkrum mangelbod och torkvind. Garveriet hade 23 kar, 7 i drivhuset, 6 i kalkhuset och 10 i karboden.
Efter 1700-talets arbeten flyttade såvälänsstyrelsen som landshövdingen in i slottet, vilka efter branden 1702 varit inkvarterade i olika delar av staden. Stora delar av de färdigställda, men ej färdiginredda, rummen där nuvarande konstmuseet och Rikssalen ligger användes i perioder som fängelse (tills Cellfängelset söder om slottet stod klart 1862), torkvind, magasin och annan förvaring för Upplands regemente. Även landstinget i Uppsala län kom att ha slottet som säte efter 1862 års kommunalreform och ett eget rum för landstingets sessioner, Landstingssalen, färdigställdes under 1900-talets början. Landstingssalen inreddes som tack till landstingets bidrag till slottets upprustande under tidigt 1900-tal och har därefter haft rätt att använda salen "för evinnerliga tider", numer utgör detta rum främst representationsutrymme. Rikssalen i dess nuvarande form utformades av Stockholms stadshus arkitekt Ragnar Östberg 1932-1935. Därefter har salen används för uthyrning, främst till jubilerande organisationer och till akademiska högtider enligt Rikssalsstiftelsens stadgar.
År 1853 förvärvades de första fastigheterna vid Götgatan. 1865-66 uppfördes här en påkostad byggnad efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom, gestaltad i nyrenässans och typiskt för Åbom med pilasterindelat mittparti, takbalustrad och fronton. På grund av sitt palatsliknande utseende kallades huset "Hellgrenska palatset". I huset Hellgrenska palatset fanns bland annat en stor paradvåning i två etage, bostäder för verkmästare och portvakt samt kontor och torkvind. Genom en central anordnad portal kunde transporterna ske mellan innergården och Götgatan. I bottenvåningen av Hellgrenska palatset på Götgatan 64 finns numera restaurangen Den gröne Jägaren.